Kunskapsbaserade tillgångar slarvas bort

Sverige är en ledande forskningsnation och vi hamnar ofta högt i ranking av olika länders innovationskraft. Samtidigt är vi betydligt sämre än vi kunde vara på att ta tillvara de kunskapsbaserade tillgångar som forskningen resulterar i. I senaste European Innovation Scoreboard, som kom i somras, låg vi till exempel sämre till vad gäller kommersialisering och nya företag.

En viktig nyckel för att få större utväxling på de investeringar som görs i forskning och innovation är att bättre ta tillvara de kunskapsbaserade tillgångarna. Här finns idag stora brister.

Ett väldigt konkret exempel är att patentinformation sällan utnyttjas som grund för forskning. Det gör att det i Sverige idag görs investeringar i forskning där det redan finns patent på området. Detta är slöseri med forskningsresurser och det är slöseri med forskarnas tid.

Ett annat exempel är att frågan om avtal kring de kunskapsbaserade tillgångarna ofta ses som en stötesten än en lösning i samband med FoU-samverkan. Sådana förhandlingar mellan företag och lärosäten kan dra ut på tiden. Det finns många exempel på att förhandlingarna pågått mer än ett år. Under tiden springer utvecklingen framåt i en takt som kanske gör det aktuella projektet förlegat.

Ett sista exempel är att innovationsstödssystemen många gånger brister i såväl kompetens som rådgivning när det gäller immaterialrättigheter och andra kunskapsbaserade tillgångar. För svensk konkurrenskraft har vi som nation inte råd att inte ta tillvara de tillgångar vi faktiskt kan ha.

På ett seminarium som Svenskt Näringsliv anordnade, som ett led i presenterandet av Svenskt Näringslivs immaterialrättsstrategi, har förslag på åtgärder för att bättre ta tillvara kunskapsbaserade tillgångar presenterats. Förslagen är:

• En samlad immaterialrättsstrategi på nationell nivå
• Ett nationellt kunskapscentrum
• Immaterialrättsfrågor som en del av forsknings- och innovationspolitiken
• Krav vid forskningsfinansiering