Nej, Sverige är inte näst bäst i världen på innovation

I ett nytt globalt innovationsindex kommer Sverige på andra plats, endast besegrat av Schweiz. Indexet sammanställs av World Intellectual Property Organization (WIPO) och rankar innovationskapacitet utifrån flera faktorer, inklusive ländernas institutioner, humankapital, forskning, infrastruktur, investeringar samt spridning av kunskap och kreativa resultat.

Christina Wainikka, policyexpert inom immaterialrätt, menar dock att man ska ta resultatet med en stor nypa salt. Detta eftersom Sveriges siffror, när det gäller patent, blir kraftigt upphaussade av ett enskilt företag: Ericsson.

Under 2023 stod Ericsson själva för 39 procent av alla svenska patentansökningar till den europeiska patentorganisationen EPO. Zoomar man in på Stockholm är den siffran uppe i 47 procent. Det går att jämföra med Paris, där företaget som skickat in flest patent har totalt sex procent av de totala ansökningarna.

– Om något skulle hända med Ericsson, att de exempelvis går i konkurs eller flyttar utomlands, då tappar vi nästan hälften av våra patentansökningar, och siffrorna ser helt plötsligt betydligt sämre ut, säger Christina Wainikka.

Därför har Sverige ingen sjukdomsinsikt

Hon pekar på ett par andra siffror som ger en mer sann bild av verkligheten vad gäller Sveriges innovationskraft: 40,3 procent av Sveriges BNP kommer ifrån immaterialrättsintensiva företag, medan snittet i EU är 47,1 procent.

– Sverige ligger fortfarande på en nivå där EU-snittet befann sig för 10 år sedan. Att vi fortsätter rankas högt i olika innovationsindex, mycket tack vare Ericsson, gör att vi inte får någon sjukdomsinsikt, säger hon.

När det gäller varumärkesansökningar i relation till BNP ser det även där mörkare ut. Sverige ligger på plats 57 av de 133 länder som analyserats.

– Det är framför allt bland små-och medelstora företag där vi halkar efter, både när det gäller varumärkesskydd och patentansökningar, säger Christina Wainikka.

Efterfrågar nationell strategi

Hon tror att en stor anledning till problemen är en bristande kunskap hos landets företag.

– Jag tror att många tänker att det är dyrt och krångligt att söka patent, och så buntar de ihop det med varumärkesskyddet. Och visst, det kan vara dyrt för vissa företag att söka patent, men att varumärkesskydda något kostar 2 400 kronor och gäller i tio år. Det är 240 kronor om året, poängterar hon.

För att komma till rätta med kunskapsluckorna efterfrågar hon en nationell immaterialrättsstrategi, något som en rad andra länder har.

– Med en nationell strategi kan vi sätta upp mål och göra tydligare insatser på utbildningsområdet. Idag har Patent- och registreringsverket ett informationsuppdrag, vilket de inte har tillräckligt med resurser till, och resten av frågorna ligger på olika departement, och ingen tar ägarskap i frågan, avslutar Christina Wainikka.

Djupdyk i Global Innovation Index 2024 här.