Skärpt lagstiftning krävs för att skydda företagshemligheter

– Utländska stater spionerar inte bara på militären och staten utan de spionerar också på företagen. Och då är det ett problem att vi inte har en tillräcklig lagstiftning i Sverige som kan skydda företagen.

Det säger Christina Wainikka, expert på immaterialrätt, som under lång tid bevakat lagen om företagshemligheter. Företagshemligheter utgörs av information som hålls hemlig av affärsmässiga skäl, vilket kan innefatta allt från säljstrategier till vad som görs på ett företags forskningsavdelning. Hon menar att när det gäller just företagshemligheter skiljer sig den svenska lagstiftningen från länder som Frankrike, Nederländerna, Tyskland, Italien, Estland och Finland.

– Där har anställda ett tydligare straffansvar, vilket vi inte har i den svenska lagstiftningen, säger hon.

Christina Wainikka menar att det tydligaste exemplet på varför Sverige skulle behöva införa ett straffansvar är ett mål som rörde Ericsson som är från 2003. Det så kallade Ericsson-målet handlade bland annat om en anställd som i sitt arbete hade tillgång till företagshemligheter. Personen lämnade ut detta till en annan person som i sin tur lämnade dem till ryska underrättelseagenter. Den som lämnade uppgifterna till agenterna dömdes för grovt spioneri till åtta års fängelse samtidigt som åtalet mot den anställde för medverkan till grovt företagsspioneri ogillades.

– Den här företagshemligheten handlade om Rakelsystemet, vilket är ett statligt system för radiokommunikation för aktörer med samhällsviktig verksamhet som Polismyndigheten, Tullverket, Försvarsmakten och SOS Alarm.

– Om vi hamnar i en krissituation och vårt system för blåljuskommunikation är i Rysslands händer så är det inte bra. Då vet de ju exakt hur de ska kunna slå ut hela systemet. Trots detta så kunde då den anställda som hade läckt företagshemligheterna skratta hela vägen till domstolen.

Fyra utredningar

Sedan 1990 har fyra utredningar föreslagit att anställda ska ha ett straffansvar när det gäller företagshemligheter. Senast 2020 föreslog en utredning att det skulle införas ett utvidgat straffansvar för vissa angrepp på företagshemligheter. Tanken då var att införa två nya straffbestämmelser, en om olovligt röjande av företagshemlighet och en om olovligt utnyttjande av företagshemlighet.

I den senaste utredningen, som presenterades 2020, var en rad remissinstanser positiva till att införa ett förstärkt straffrättsligt skydd. I sitt remissvar skrev Polismyndigheten: ”Ett förstärkt straffrättsligt skydd för företagshemligheter är befogat för att möta bl.a. det hot som industrispionage och den digitala utvecklingen utgör mot svenska intressen”. Även Säkerhetspolisen välkomnade förslagen i promemorian.

– I grunden så funkar inte lagen som den borde. Man kan alltså röja information idag, men ändå komma undan. Trots att det gått över tjugo år sedan Rakel-domen så är det fortfarande samma lucka i lagen. I dagens säkerhetspolitiska situation vore det bra om vi kunde skydda företagen bättre, säger Christina Wainikka.