Stora kunskapsluckor om immaterialrätten – här är lösningen
Sverige tar inte tillvara sina immateriella tillgångar. Förklaringen är bland annat en skriande kunskapsbrist på grund av ett ihåligt utbildningssystem och småföretag som inte har råd att anställa personer med specialistkompetens, visar en sammanställning.
Allt för många kan allt för lite om immaterialrätt, vilket får effekter. På patentområdet kan företag missa att lämna in patentansökningar eller lämna in sådana ansökningar i situationer där andra strategier kanske varit bättre, enligt Svenskt Näringsliv.
För att lyckas på en tuff marknad, så behöver man ha kunskap om att omsätta sina immateriella tillgångar till värden, enligt Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
– Om vi är sämre än andra länder att ta tillvara kunskapsbaserade tillgångar spelar det mindre roll om vi på andra sätt försöker säkerställa en god position i kunskapsekonomin. Ju viktigare de kunskapsbaserade tillgångarna blir, desto allvarligare är en utbredd okunskap, säger hon.
När företagens tillgångar till 80 procent består av immateriella värden får kunskapsluckor allvarliga konsekvenser på företags- och samhällsnivå.
Många små- och medelstora företag vet inte när de ska ställa frågor och än mindre vem de ska vända sig till för att få svar. Dessutom har de inte råd att anställa personer med specialistkompetens, visar Svenskt Näringslivs sammanställning.
– Bristen på kompetens beror också på ett utbildningssystem som inte fungerar. På vissa lärosäten får studenter inte en enda föreläsning om kunskapsbaserade tillgångar, trots att utbildningen leder till yrken där hela yrkesrollen handlar om att hantera egnas och andras rättigheter, säger Christina Wainikka.
En annan erfarenhet är att de som arbetar med offentlig upphandling behöver kunskap i immaterialrätt. I vissa fall görs upphandlingar med stora rättighetsförvärv i onödan, vilket kostar pengar. I andra fall görs för små rättighetsförvärv, vilket gör att det som upphandlats kanske inte kan användas som önskat.
För att bli kvitt den negativa utvecklingen presenterar Svenskt Näringsliv ett antal förslag:
- En samlad strategi på nationell nivå
- Ett nationellt kunskapscentrum
- Krav på utbildningsinsatser
- Immaterialrättsfrågor som del av forsknings- och innovationspolitiken
- Krav på kunskapsutbyte mellan myndigheter
DU KANSKE OCKSÅ VILL LÄSA
