Svensk och finsk innovationskraft jämförs i en ny rapport. Medan Finland vårdar sina kunskapsbaserade tillgångar, nöjer sig Sverige med en nostalgisk tillbakablick på tidigare framgångar.
Den internationella konkurrensen har förändrats de senaste åren. Länder som tidigare betraktats främst som länder för produktion har gått till att även ha blivit innovationsländer. När det till exempel talas om immaterialrätt och Kina lyfts ofta frågor kring piratkopiering. Det många missar är att Kina blivit en innovativ kraft, vilket inte minst visas genom att de gått om USA som det land som ligger bakom flest internationella patentansökningar.
Det finns många likheter mellan Sverige och Finland på immaterialrättsområdet. Inte minst rankas båda länderna ständigt högt i olika internationella innovationsrankingar. Båda länderna har också en hög digital mognad.
I en ny rapport från Svenskt Näringsliv görs en genomgång av patentinformation. I grunden handlar det om att jämföra Sverige och Finland, men detta sätts också i relation till utvecklingen i andra länder.
När konkurrenssituationen ändras måste frågor ställas kring vad som i framtiden kan ligga till grund för svensk konkurrenskraft. Det tycks råda en samsyn att det är den svenska innovationskraften som ska utgöra grunden för hur Sverige ska stå sig väl i den internationella konkurrensen. Frågan är dock om denna syn visar sig i praktiken.
Finland har under många år vidtagit en lång rad åtgärder för att stärka sin innovationskraft och därmed internationella konkurrenskraft. Hit hör inte minst åtgärder på immaterialrättsområdet. Flera av de åtgärder som vidtagits i Finland har också varit föremål för diskussion i Sverige.
I Sverige har frågan om nyttiggörande av uppfinningar vid högskolor genom förändringar i lärarundantaget varit föremål för utredningar, såsom SOU 2005:95. Finland fick ny lagstiftning redan 2006.
I Sverige har utretts hur åtgärder kan vidtas för att få bättre fungerande strukturer kring nyttiggörande av forskning, SOU 2020:59, men det har inte än lett till några konkreta initiativ. I Finland har dessa strukturer utvecklats, inte minst genom skapandet av IPR University Center.
På område efter område kan samma mönster skönjas. Sverige möjligen diskuterar frågorna medan Finland genomför förändringarna. Insatserna har fått effekt. Finland tycks få större utväxling på gjorda FoU-investeringar, vilket bland annat visats tydligt i Global Innovation Index. I European Innovation Scoreboard lyfts också att en av Finlands styrkor som innovationsland är att de är bra på att ta hand om de kunskapsbaserade tillgångarna. Det är inte en av Sveriges framgångsfaktorer.
Ska Sverige stå sig starkt i framtiden behövs insatser. Att blicka bakåt och nöjt konstatera tidigare framgångar är möjligen trevligt. För att vinna nya segrar krävs dock betydligt mer.
PatenträttForskning och innovationImmaterialrättsstrategiForskninginnovationsstödPATENT.