För att företag ska kunna kommersialisera innovationer krävs att de har koll på vem som äger de olika rättigheterna och ser till att rätt avtal finns på plats, skriver Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
Tänk en fabrik som tillverkar pennor. Det kan vara flera människor inblandade i att pennorna kan tillverkas. Det kan vara anställda, uppdragstagare eller rent av kanske någon som är inhyrd via ett bemanningsföretag. Få skulle ha någon annan utgångspunkt än att det är företaget som bedriver verksamheten som äger pennorna, både under och efter produktion.
Riktigt så enkelt är det inte när det gäller att det som skapas kan omfattas av något immaterialrättsligt skydd. Det är långt ifrån säkert att företaget som tagit initiativet till att något skapas och betalat för alla råvaror äger immaterialrättigheterna. De rättsliga reglerna kring vem som äger vad av kunskapsbaserade tillgångarna är komplexa.
Idag, 24 november, anordnar Svenskt Näringsliv ett webbinarium för att bringa lite klarhet kring regelverken.
Ett sätt att göra en väldigt enkel sammanfattning är att vem som äger vad är beroende av vilken rättighet det är fråga om och vilken relation till finns mellan företaget och den som stått för skapandet.
Nästan alla företag behöver förhålla sig till sådant som är skyddat av upphovsrätten. Upphovsrätten skyddar allt från film till datorprogram, från design till konsultrapporter. Det upphovsrättsliga skyddet uppkommer alltid hos en fysisk person och uppkommer utan registrering. Alla som vill använda sig av det som någon skapat måste säkerställa att det finns något avtal eller liknande som tillåter användningen.
Kring upphovsrättsliga avtal finns särskilda regler som är till för att skydda upphovspersonerna. Dessa regler kommer från 1 januari 2023 bli ännu mer omfattande, bland annat kring transparens. Det gör att arbetsgivare inte kan hävda att de rakt av äger upphovsrätten till allt som anställda har skapat. På de områden där det finns kollektivavtal som har regleringar kring upphovsrätt är det normalt arbetstagaren som äger upphovsrätten men arbetsgivaren har en viss nyttjanderätt.
Om det som skapats är patenterbart finns en särskild lag om arbetstagares uppfinningar. Patent bygger på att en registreringsansökan görs. Den ansökan blir starten på själva patenträtten. Rättigheten kan uppkomma hos ett företag. Lagen om arbetstagares uppfinningar reglerar när arbetsgivaren har rätt att söka patent på det som de anställda uppfunnit. För stora delar av arbetsmarknaden finns ett kollektivavtal som kompletterar lagen.
Många innovationer idag är komplexa. De kan bestå av både sådant som är skyddat av upphovsrätten och sådant som kan patenteras. De som stått för skapandet kan vara stora team, där några kan ha varit anställda och några kan ha varit uppdragstagare. För att företag ska kunna kommersialisera innovationer krävs att de har koll på vem som äger de olika rättigheterna och ser till att rätt avtal finns på plats.
Webbinariet avslutas med några tydliga slutsatser kring vad företag behöver tänka på: