Sverige har underinvesterat i infrastruktur under lång tid. Nu krävs prioriteringar och reformer för en infrastruktur som möter näringslivets behov och gör att fler företag vill investera i Sverige, skriver Jan-Olof Jacke, vd, i en debattartikel i GP.
Företagen löser våra största utmaningar, och näringslivet har lösningarna för innovation, fler arbetstillfällen och klimatomställning. Med rätt förutsättningar säkrar näringslivet vår tillväxt, konkurrenskraft och välfärd. Men för att klara av utmaningarna behöver fler affärsidéer förverkligas och fler företagare investera i Sverige i stället för någon annanstans. Om vi ska få fart på tillväxten behöver vi få fart på infrastrukturen.
Sverige behöver göra mer för investeringsklimatet. Näringslivet efterfrågar en stabil fossilfri elförsörjning, snabbare tillståndsprocesser och en stärkt kompetensförsörjning men även en väl fungerande infrastruktur.
Sverige har dessvärre underinvesterat i infrastruktur under lång tid. Svenskt Näringsliv har beräknat att underhållsskulden, det vill säga den summa som i dag saknas för att återställa vägar och järnvägar till acceptabel standard, uppgår till över 70 miljarder kronor och utan åtgärder fördubblas den skulden till år 2033.
I Svenskt Näringslivs företagarpanel uppger vart fjärde företag att leveranser av varor har påverkats av brister i infrastrukturen, och över hälften av dessa företag upplever att störningarna har påverkat deras tillväxt negativt.
Resultatet oroar eftersom det är svårt för företag att växa och handla med varor och tjänster utan transporter. En bättre fysisk och digital infrastruktur ger även näringslivet tillgång till marknader och kompetens i andra länder, vilket är en central konkurrensfördel för svenska företag som exporterar klimatsmarta lösningar.
Vägar med potthål och förseningar i järnvägstrafiken orsakar i stället kostnader för företagen, och i förlängningen försämrad konkurrenskraft. Det gör det mindre attraktivt att driva företag och investera i Sverige.
Uteblivet underhåll riskerar dessutom att leda till accelererande kostnader över tid. Trenden behöver brytas och landets vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser måste framtidssäkras.
Näringslivet behöver ett tillförlitligt transportsystem med tillräcklig kapacitet. Sverige har inte råd att missgynna något trafikslag. Men förverkligandet av ett sammanhållet transportsystem har visat sig vara svårt i praktiken. Det måste vara slut med ogenomtänkta förslag. Ett avskräckande exempel är flygskatten som orsakat kraftigt minskad internationell tillgänglighet.
Nu krävs prioriteringar och reformer för en infrastruktur som möter näringslivets behov och gör att fler företag vill investera i Sverige.
Åtgärda underhållet: Återta hela det eftersatta underhållet. Underhåll som inte blir av i tid kostar mer samtidigt som det är ren kapitalförstöring att inte vårda existerande vägar och järnvägar.
Prova nya finansierings- och genomförandeformer: Det är välkommet att regeringen för samtal med näringslivet, men regeringen behöver gå från ord till handling. Att finansiera infrastruktur med trafikintäkter eller privat kapital kan lösa upp knutar om finansiering. Det kan ge oss mer infrastruktur i tid.
Förändra planeringsmodellen för infrastruktur: Dagens system med tolvåriga planer som revideras varje mandatperiod dras med problem som ackumulerats över tid. Sverige har en ökande underhållsskuld och flaskhalsar som inte blir avhjälpta. Vi står inför ett vägval och regeringen bör tillsätta en utredning med bred förankring om planeringsmodellen för att långsiktigt säkra spelreglerna för infrastrukturen.
Sättet att planera och finansiera infrastruktur påverkar företagens tillväxtutsikter. Trots att flera regeringar ökat satsningarna på infrastruktur växer alltjämt underhållsskulden och samhällsekonomiskt lönsamma projekt blir bortgallrade.
En brist med dagens planeringsmodell är att resurserna ofta splittras mellan många olika projekt, vilket bidrar till snuttifiering där sammanhängande stråk inte byggs klart. Givetvis ska staten hushålla med offentliga medel, men hela kapacitetsbehovet och underhållsskulden måste upp till ytan. Därefter är det politikens roll att besluta hur projekt ska finansieras och genomföras.
Nu pågår arbetet med en ny nationell plan för transportinfrastrukturen. Regeringens prioritering med satsningar på gods, pendling och underhåll är i grund och botten klok. Men vi ser samtidigt med oro på en avsaknad av krisinsikt från höger till vänster om att flaskhalsar och brister behöver åtgärdas i tid för att inte bli tillväxthämmande.
Ett konkurrenskraftigt näringsliv är garanten för fortsatt innovation, tillväxt och klimatomställning. Men det krävs en tillförlitlig och tillväxtorienterad infrastruktur om svenska företag ska fortsätta lösa vår tids största utmaningar.
Projekt Infra2050InfrastrukturskuldenInfrastruktur