Dåliga vägar och järnvägar stoppar LKAB

Sverige står inför stora investeringsbehov i ny infrastruktur och för att hantera den så kallade underhållsskulden som har byggts upp under en längre tid. Regeringen har föreslagit flera satsningar för att stärka infrastrukturen, men det är svårt att få pengarna att räcka.

–Infrastrukturen är helt central för ett handelsberoende och avlångt land som Sverige. Att det fungerar är helt centralt för näringslivet, säger Karin Johansson, vice vd på ett seminarium i Almedalen.

–Nästan 20 procent av företagen säger att betydande brister i infrastrukturen hindrar dem från att växa, säger hon.

Inte en slump

Andreas Carlson som är infrastruktur-och bostadsminister menar att det inte är en slump att så många företag ser att brister i infrastrukturen blir ett tillväxthinder.

–Det har inte uppstått av en slump utan det är en konsekvens av beslut som har tagits i decennier, eller frånvaro av beslut, där man har slarvat med underhåll, kostnadskontroll och inte heller öppnat för alternativa genomförandeformer i tillräcklig utsträckning som vi har sett att våra grannländer i Norden gjort, säger han.

Nuvarande regering har öppnat upp för ökad användning av alternativa metoder för finansiering och genomförande av projekt. En möjlig väg som lyfts framåt är utökad samverkan mellan privata och offentliga aktörer.

–Vi har en rekordstor ram med en ökning på 27 procent. Men det går snabbt att dra slutsatsen att behoven är större än vad vi har på anslag. Därför behöver vi se hur vi kan bli mer effektiva, snabbare och komma med olika åtgärder som kan stärka svensk infrastruktur, säger Andreas Carlsson, infrastruktur-och bostadsminister.

Alternativa finansieringslösningar är något som även efterfrågas av företag.

–Det behövs väsentligt mer kapital. Men lika viktigt är vad vi får för pengarna, säger Jan Moström som är vd för LKAB.

Han beskriver hur den bristfälliga infrastrukturen har en direkt effekt på LKAB:s verksamhet.

–Redan idag begränsar vi vår verksamhet utifrån transportkapacitet, säger han och fortsätter.

–Det är ganska mycket pengar vi tappar på grund av kapacitetsbrister.

Inspiration från andra länder

Magnus Persson, som är vd på Skanska, lyfter att vi har allt att vinna på att rikta blicken mot våra grannländer och ta inspiration av deras idéer.

–Det är dags att ha modet att prova någonting nytt och inte säga att vi ska lösa det här med våra gamla metoder. Vi behöver testa nya modeller och vara nyfikna på hur man gör i andra länder. Jag ser hur mina kollegor runt om i andra länder driver effektiv infrastruktur både vad gäller planering, byggande, drift och underhåll av det, säger han.

Öresundsbron är ett exempel på projekt som byggdes både inom tid och budget. Linus Eriksson, vd på Öresundsbron, ser flera förklaringar till att det lyckades.

– Det finns ett regeringsbeslut mellan länderna som skrevs kort enkelt och snyggt och som aldrig har ändrats sedan dess. Det har hållit från första strecket på ritningen till idag när vi fortfarande driftar bron. Det är samma avtal.

– Överenskommelsen bakom var politiskt förankrad, oavsett politisk färg på regering. Det var en grundläggande förutsättning, säger han.

Han lyfter också den danska modellen för finansiering som bygger på statliga garantier bakom stora infrastrukturprojekt, samt att man bygger i projektbolag, som viktiga faktorer.

– Ett projektbolag har dels kostnadsansvaret. Man måste få i gång sin verksamhet eftersom det är först då man kan betala av lånen, annars växer skulden, säger han.

Tina Thorsell, som är samhällspolitisk chef på Transportföretagen, betonar vikten av långsiktighet och att partierna är överens i frågan.

–Den politiska viljan finns uppenbarligen. Som i alla frågor är det viktigt att det finns en långsiktighet och att samma regler kommer gälla över tid, säger hon och fortsätter.

–Att få en trygg majoritet i riksdagen hänger ihop med den här långsiktigheten.