20 januari 2026

Stora förluster av försenat handelsavtal med Mercosur

EU:s oförmåga att få handelsavtalet med Mercosur-länderna på plats har kostat mycket i förlorade exportintäkter och BNP-vinster, visar en ny studie. Förlusterna är reella, och kommer att öka vid ytterligare förseningar, säger Björn Wedin, handelspolitisk expert.

Björn Wedin
Björn Wedin, handelspolitisk expert. Foto: Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB

Handelsavtalet mellan EU och Mercosur-länderna (Argentina, Brasilien, Paraguay, Uruguay) började förhandlas för över 25 år sen. Efter nästan två decennier kom parterna 2019 överens och hade allt gått enligt plan skulle avtalet ha börjat implementeras redan 2021. Snart fem år senare är avtalet fortfarande inte på plats på grund av interna meningsskiljaktigheter inom EU, vilket har kostat EU flera år av exportintäkter och BNP-vinster till följd av ökad export och billigare och bättre tillgång på import som avtalet hade gett.

När avtalet nu närmar sig slutlig omröstning i Europaparlamentet behöver dessa siffror lyftas fram – framför allt för att belysa vad EU riskerar att förlora om avtalet försenas med ytterligare ett år. Därför har Svenskt Näringsliv uppdragit tankesmedjan European Centre for International Political Economy (ECIPE) att räkna på de förlorade exportintäkterna och BNP-vinsterna av förseningen.

För att sätta dessa siffror i sin kontext så motsvarar 216 miljarder euro mer än EU:s årliga export av varor till Schweiz.

Beräkningarna visar att EU fram tills nu gjort exportförluster motsvarande 183 miljarder euro och BNP-förluster motsvarande 291 miljarder euro. Dessa siffror motsvarar nettonuvärdet av ekonomisk aktivitet som hade materialiserats ifall avtalet hade implementerats enligt plan 2021. Skulle avtalet försenas ytterligare ett år – vilket det finns stor risk att det gör givet motståndet som finns inom EU på sina håll – skulle den kumulativa kostnaden uppgå till 216 miljarder euro i förlorade exportintäkter och 344 miljarder i förlorade BNP-intäkter. Detta är betydande intäkter som skulle gått förlorade och som skulle göra reell skillnad för den europeiska ekonomin.

För att sätta dessa siffror i sin kontext så motsvarar 216 miljarder euro mer än EU:s årliga export av varor till Schweiz – unionens fjärde största handelspartner. De sektorer som skulle lida mest av ytterligare förseningar är transportsektorn samt olika industrigrenar (maskiner, verkstadsprodukter, kemikalier bland annat) – där tullarna idag i Mercosur-länderna är höga. Men även jordbruket går miste om stora exportmöjligheter och tjänstesektorn likaså.

När de relativa siffrorna analyseras är det ett stort antal länder, däribland Sverige, som förlorar exportintäkter motsvarande mer än 1 procent av nationell BNP.

Studien tittar också på hur förseningarna slår mot olika EU-länder. Tyskland och Frankrike står föga förvånande för de största förlusterna i absoluta tal – men när de relativa siffrorna analyseras är det ett stort antal länder, däribland Sverige, som förlorar exportintäkter motsvarande mer än 1 procent av nationell BNP.

Summa summarum har EU redan nu lidit stora förluster av oförmågan att få handelsavtalet på plats. Men de positiva effekterna av att få avtalet på plats gäller fortfarande. Det är viktigt för näringslivet, ekonomin och EU:s trovärdighet som en tillförlitlig handelspartner globalt. Och kostnaderna för ytterligare försening riskerar bli ännu högre. Därför är det hög tid att godkänna och implementera avtalet nu.

Läs studien från ECIPE här.

Frihandel och handelspolitik