Företagsklimatet i Ockelbo har varit lite av en berg- och dalbana. Nu har kommunen hittat rätt i arbetet med näringslivsfrågorna. ”Du kan ha hur fina policydokument som helst, men jag tror på det klassiska fotarbetet”, säger kommunstyrelsens ordförande Magnus Jonsson (S).
Magnus Jonsson (S) har varit kommunstyrelsens ordförande i Ockelbo sedan 2006. När han klev på uppdraget låg kommunen på plats 67 i Svenskt Näringslivs ranking Lokalt företagsklimat. Knappt tio år senare var kommunen nere på plats 274.
Den dramatiska nedgången har följts av en lika dramatisk uppgång sedan dess. I 2024 års ranking hamnar Ockelbo på plats 77 och är således tillbaka till forna glansdagar.
En av anledningarna till kommunens försämrade företagsklimat i mitten på 10-talet var att näringslivsfrågorna inte stod i fokus.
– Vi slappnade av och tog frågan lite grann för givet. På den tiden var näringslivskontoret dessutom placerat ute på Wij Trädgårdar och inte i kommunhuset, så närheten mellan mig, kommunchefen och näringslivschefen fanns inte där, säger Magnus Jonsson.
Kommunen valde att göra ett rejält omtag med näringslivsfrågorna. Strategin lades om, näringslivsenheten flyttade in i kommunhuset och Mimmi Ekström blev ny näringslivschef.
– Vi började springa på allt. Så fort företagen hörde av sig såg vi till att släppa det vi hade för dagen för att hjälpa till. Det har byggt en starkare relation med näringslivet, säger Magnus Jonsson.
– Vi frågar hela tiden företagen vad vi som kommun kan hjälpa till med. Att skapa en förståelse för varandras roller tror jag är superviktigt. Och att ha respekt för varandras tid, säger Mimmi Ekström.
Den nya strategin har onekligen gett effekt. Det sammanfattande omdömet från företagen över företagsklimatet i kommunen har gått från 2,85 till 3,94 på en sexgradig skala. Snittet ligger på 3,47 för Sveriges 290 kommuner.
Både Magnus Jonsson och Mimmi Ekström menar att den förbättrade dialogen är en vinst både för kommunen och för företagen.
– Vi som kommun blir mycket bättre. Vi får inspel direkt in i vardagen om vad som behöver förbättras. Vi har ett fantastiskt och samhällsengagerat näringsliv i Ockelbo, säger Magnus Jonsson.
– Ett exempel är företagsmässan ”Ockelbo jobb & framtid”. I dialog med det lokala näringslivet framkom ett behov att synliggöra och marknadsföra företag och få kontakt med grundskoleelever och arbetssökande. Vi har nu haft mässan två år i rad och ser fram emot mässan i februari, säger Mimmi Ekström.
Förändring från 2023 inom parantes.
Roine Andersson vd på Ockelboföretaget Forma Plast. Han beskriver kontakten med kommunen som ”extremt bra”.
– De är väldigt snabba på att reagera. Vi har tittat på att bygga om en befintlig fastighet, och tack vare deras företagslots har de tagit hit olika berörda instanser samtidigt för att göra det mer effektivt. Då slipper man bollas mellan olika myndigheter, berättar Roine Andersson.
Han har drivit Forma Plast i åtta år, och har varit frustrerad på att kommunen haft för lite byggbar industrimark tillgänglig. Även där har kommunen förbättrat sig, menar han.
– De har haft för kortsiktig planering, men nu håller de på att ta igen det och kan erbjuda byggbar mark, säger Roine Andersson.
Ockelbo har knappt 6 000 invånare, och är således en av landets minsta kommuner. Magnus Jonsson menar att det både finns fördelar och nackdelar med det. Till exempel är det svårt att påverka infrastrukturen i någon större utsträckning. Samtidigt är det mycket lättare att skapa en närhet till kommunens invånare och företagare.
– Det är superlätt att nå oss. Vi kan inte gömma oss, får man inte tag på oss via telefon eller mejl så hugger man oss på Ica. Jag älskar den närheten, säger han.
Hur ska man agera som kommun för att kunna göra samma resa som Ockelbo?
– Du kan ha hur fina policydokument som helst i kommunen, men jag tror på det här klassiska fotarbetet. Om en gatulampa inte lyser, då måste kommunen fixa det omgående. Kommunkontoret måste figurera bakom kulisserna och underlätta så mycket som möjligt för företagen, säger Magnus Jonsson.
Mimmi Ekström lyfter vikten av att vara långsiktig och att ha realistiska projekt.
– Det gäller att ha respekt för resurserna. Det finns ingen poäng i att dra i gång ett jätteprojekt och slå på stora trumman, och sen faller det efter något år för att man inte har resurserna för att fortsätta, säger hon.
Ett tydligt exempel är kommunens nyhetsbrev till det lokala näringslivet. I stället för att skicka det en viss tidpunkt varje vecka kommunicerar Ockelbo när de känner att de har relevant information att gå ut med.
– Det blir lätt ett oerhört stressmoment annars. Vi har inte de snajdigaste nyhetsbreven, men de är alltid relevanta när de kommer. Det gäller att ha långsiktighet i det vi gör, och vi ska vara uthålliga. Det viktigaste att ta med sig är att det är så många som är med och påverkar företagsklimatet, inte bara ett kommunalråd eller näringslivskontoret, och jag är glad att vi har en Ockelboanda som genomsyrar samhället, avslutar Mimmi Ekström.
Sedan 2001 mäter Svenskt Näringsliv årligen företagens upplevelse av företagsklimatet i den kommun som de är verksamma i.
Undersökningen skickas till ungefär 70 000 företag som svarar på ett tjugotal frågor. I år svarade 32 124 företag på enkäten. Undersökningen är inriktad på faktorer som kommunen kan påverka själv. Under försommaren presenterades enkätresultaten och i början av hösten (i år den 25 september) sammanställs en ranking av landets 290 kommuner.
Rankingen bygger till 2/3 på resultat från enkäten, och till 1/3 på statistikfaktorer från SCB och UC. På hemsidan www.foretagsklimat.se är det möjligt att fördjupa sig i enskilda kommuner och jämföra med andra kommuner, samt ta del av mer information om undersökningen.