I Vårgårda får företagen vara en aktiv del av samhällsbygget i kommunen. En nyckel för att skapa landets bästa företagsklimat, enligt företagen själva. ”Man får vara del i ett innovativt centrum”, säger Fredrik Sahlberg, vd på Mellby Home.
Vårgårda kommun lyckas för fjärde året i rad att skapa bäst förutsättningar för företagen i kommunen. Det visar Svenskt Näringslivs årliga ranking Lokalt företagsklimat. Trosa följer tätt efter på andra plats och därefter kommer Burlöv som är topp tre för första gången.
En av anledningarna till succén i Vårgårda är ett engagerat näringsliv som vill, och får, vara en del av samhällsbygget i kommunen. Det menar Alfred Dubow, som är samhällsbyggnadschef.
– Att bjuda in näringslivet till att ta en aktiv roll i samhällsbygget är en jätteviktig del. Företagen är ofta mer engagerade än vad man först tror, och de vill utveckla och bidra till samhället lika mycket som kommunen vill. När företagen är medskapare brukar det bli väldigt bra, säger han.
Ett konkret exempel på näringslivets del i samhällsbygget handlar om hur detaljplaner nyttjas på bästa sätt. Om till exempel en företagare hör av sig till kommunen och vill nyttja en detaljplan för att bygga en butik, är Vårgårdas instinktiva reaktion att fråga om det inte går att göra ännu mer?
– Om detaljplanen tillåter mer försöker vi motivera till att utnyttja den fullt ut. Kan vi bygga bostäder ovanpå? Eller kontorslokaler? Om den som vill bygga en butik inte klarar av det själv, kopplar vi ihop den med ett annat företag som vi tror kan det, säger Alfred Dubow och fortsätter:
– Kommunen vill ha en förtätning av centrum med högre hus, fler bostäder och fler kommersiella ytor. Då är det vårt uppdrag i förvaltningen att promota det. Att inte bara nöja sig med att informera om att detaljplanen faktiskt tillåter mer, utan i stället koppla ihop olika aktörer.
Förändring från 2023 inom parantes.
Han menar att företagsklimatet i en kommun handlar om mycket mer än bara den enskilda kontakten med kommunen. Att bygga relationer mellan företagen själva är minst lika viktigt, och där kan kommunen ta en aktiv roll.
– För näringslivet är det inte alltid naturligt att prata med varandra, och där vi kan vi vara en samlande kraft. När företagen träffas och får lösa problem tillsammans skapas ett bra företagsklimat på riktigt, säger han.
Vårgårdas arbete med företagsklimatet har resulterat i mer än att få fira vinster på rankingen. När företaget Mellby Home letade efter nya lokaler för cirka åtta år sedan skickade de förfrågningar till olika kommuner.
– En vecka senare hade vi möte med Vårgårda där samtliga berörda tjänstemän var på plats. Vi blev erbjudna färdiga lokaler och tomtmark. Kommunen skötte det otroligt bra, så vi bestämde oss för att bygga en ny fabrik i Vårgårda, säger vd:n Fredrik Sahlberg.
Kommunens engagemang för att skapa relationer mellan företagen är en stor anledning till att han tycker att det är ett bra företagsklimat i Vårgårda.
– Det har lett till att vi samarbetar med flera grannföretag i olika frågor. Att driva företag i Vårgårda innebär att man får vara del i ett innovativt centrum, säger Fredrik Sahlberg.
Han tycker att fler kommuner borde ta efter konceptet.
– Att få den kontaktytan för att kunna träffa andra företag är jätteviktigt för att kunna utvecklas och utbyta erfarenheter. Då skapar du perfekta förutsättningar för att driva företag, avslutar han.
Svenskt Näringsliv har mätt företagsklimatet i landets kommuner sedan 2001. En ny studie från innan sommaren visar att i kommuner där företagsklimatet förbättras följs det av en högre jobbtillväxt året efter. Även det omvända sambandet gäller.
– Studien understryker att politiker bör engagera sig i företagens villkor. Sätt mål och ställ krav på organisationen, följ upp med kommunchefen hur det går. Lyckas ni med detta så förbättrar ni jobbchanserna i kommunen, säger Björn Lindgren, ansvarig för Lokalt företagsklimat.
Rankingen fokuserar på de områden som kommunen har rådighet över.
– Kommunen har stor betydelse för många företags dagliga verksamhet och för deras strategiska utveckling. Allt ifrån företagens kontakter om olika tillstånd och tillsyn, till kompetensförsörjning, framkomlighet i trafiken och detaljplaner, säger Maya Lundberg, som är projektledare för Lokalt företagsklimat.
Sedan 2001 mäter Svenskt Näringsliv årligen företagens upplevelse av företagsklimatet i den kommun som de är verksamma i.
Undersökningen skickas till ungefär 70 000 företag som svarar på ett tjugotal frågor. I år svarade 32 124 företag på enkäten. Undersökningen är inriktad på faktorer som kommunen kan påverka själv. Under försommaren presenterades enkätresultaten och i början av hösten (i år den 25 september) sammanställs en ranking av landets 290 kommuner.
Rankingen bygger till 2/3 på resultat från enkäten, och till 1/3 på statistikfaktorer från SCB och UC. På hemsidan www.foretagsklimat.se är det möjligt att fördjupa sig i enskilda kommuner och jämföra med andra kommuner, samt ta del av mer information om undersökningen.