Därför blir din pension lägre när andra jobbar mindre

Socialdemokraterna har meddelat att partiet ska lägga fram förslag om kortare arbetstid. När LO inleder sin kongress på fredagen ska en gemensam plan tas fram för hur frågan om kortare arbetsvecka ska drivas. Men flera experter varnar för att arbetstidsförkortning kommer att leda till sämre pensioner för alla svenskar.

– Om du väljer att ta ut en del av lönen i kortare arbetstid så får du också lägre pension i framtiden. Men det finns också direkta effekter som att pensionerna för de som redan idag är pensionärer kommer att tappa i värde, säger nationalekonomen Per-Lennart Börjesson.

Bygger på livsinkomstprincipen

Per-Lennart Börjesson har en gedigen bakgrund som nationalekonom på bland annat Kommunförbundet och finansdepartementet. Han satt med som expert för Vänsterpartiets räkning i Pensionsarbetsgruppen som i början av 1990-talet jobbade fram det nya pensionssystemet.

Vid millennieskiftet arbetade Per-Lennart Börjesson på Konjunkturinstitutet med ett uppdrag från näringsdepartementet att beräkna de makroekonomiska effekterna av olika förslag till arbetstidsförkortningar. Mottagare till beräkningarna var politiker från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

– Frågan om arbetstidsförkortning var het då. När jag träffade den här gruppen politiker och förklarade att pensionerna blir lägre av kortare arbetstid blev de alldeles tomma i blicken. Entusiasmen falnade och det blev ingenting av det. Det kan vara så att entusiasmen för arbetstidsförkortning riskerar att falna den här gången också, säger han.

Sveriges pensionssystem bygger på den så kallade livsinkomstprincipen, det vill säga att pensionen avgörs av varje skattad krona som har tjänats in genom arbete under livet. Grundtanken är att det ska finnas ett tydligt samband mellan vad en person betalar in och vad personen får ut. Den som jobbar mer får därmed mer i pension och tvärtom, enligt livsinkomstprincipen. Men Per-Lennart Börjesson understryker att det finns en annan viktig faktor att ta med i beräkningen och det är den allmänna inkomstutvecklingen i Sverige.

– Pensionsrätterna skrivs upp med den allmänna inkomstutvecklingen och det fungerar ungefär som en ränta i systemet. Det ger en ränta-på-ränta-effekt som är minst lika betydelsefull för pensionens storlek som vad betalas in. Räntan spelar en enorm roll i det långa loppet och det är värdefulla pengar för en pensionär, säger han.

Heltidsarbetande drabbas ändå

Per-Lennart Börjesson är själv pensionär och tillhör alltså den grupp som riskerar att få försämrad pension om heltidsarbetande skulle börja jobba mindre. Den som trots allt väljer att jobba fulltid klarar sig ändå inte undan konsekvenser.

– Nivån på våra pensioner är i hög grad beroende av hur reallönerna rent allmänt utvecklas. En svagare produktivitetsutveckling eller till exempel en generell arbetstidsförkortning innebär att pensionerna blir lägre än annars. Det blir det även för den som inte sänker sin arbetstid eftersom räntan på de intjänade pensionsrätterna blir lägre, säger han.

Alectas pensionsekonom Staffan Ström håller med om att en arbetstidsförkortning riskerar att leda till lägre pensioner. Han lyfter fram ytterligare en viktig aspekt som slår mot pensionärerna.

– Någon måste ju göra jobbet också. Redan idag skriker stora delar av samhället efter personal och frågan är om det finns tillräckligt med arbetskraft för att fylla på med nya händer. Drar vi ner arbetstiden innebär det färre arbetade timmar inom vården, omsorgen, kollektivtrafiken och andra områden som äldre är väldigt beroende av i sin tillvaro. Politikerna måste alltså fundera över vilka välfärdseffekter det får när antalet arbetade timmar minskar. Så det här handlar inte enbart om nationalekonomi utan det är i högsta grad en välfärdsfråga också, säger Staffan Ström till TN.

Risk för ny kvinnofälla

En annan aspekt är att dessa branscher samtidigt är kvinnodominerade och att det kan uppstå nya kvinnofällor.

– En stor förklaring till att det historiskt funnits skillnader mellan kvinnors och mäns pensioner är att kvinnor i högre grad jobbat deltid. Det är fortfarande vanligt att kvinnor inom vården jobbar 60–80 procent och de får därför lägre pensioner. Redan där ser vi ju en tydlig effekt av vad förkortad arbetstid innebär, säger Staffan Ström.

Shoka Åhrman, sparekonom och strateg på SPP och Storebrand, varnar också för att välfärden kan drabbas.

– Jobbar vi alla mindre påverkar det finansieringen av vår gemensamma välfärd, det vill säga hur mycket pengar vi kan satsa på vård, skola, äldreomsorg, polis, kriminalvård och försvar. Och en arbetstidsförkortning skulle få konsekvenser i form lägre pensioner. Avsättningen till tjänstepension blir 20 procent lägre om inte arbetsgivarna, staten eller individen själv kompenserar för minskad arbetstid. En minskning av BNP, på sikt, skulle också minska inbetalningar till pensioner och därmed premiebestämda pensioner.

Orolig för konkurrenskraften och jobben

Ingvar Backle, pensionsexpert på Svenskt Näringsliv, konstaterar att alla de tre experterna på olika sätt pekar på det faktum att Sverige med sina trygghetssystem på nuvarande nivåer bygger på att alla som har en arbetsförmåga, hel eller delvis, också utnyttjar den genom avlönat arbete.

– Om inte det sker så kommer inte bara pensionerna för alla att bli lägre utan även övriga trygghetssystem riskerar att försämras. Att uppehålla och öka ett högt arbetskraftsdeltagande är grunden för samtliga våra trygghetssystem, det finns inga fria luncher säger Ingvar Backle.

Shoka Åhrman uppger för TN att utspelen om arbetstidsförkortning väcker en mängd frågor som vilka effekter det får för hela samhället, hur försörjningsbördan mellan generationerna påverkas när allt färre i arbete ska försörja allt fler och om den svenska välståndsökningen verkligen ger utrymme till en generell arbetstidsförkortning.

– Jag blir också orolig över att vi inte har exakt koll på effekten på svenska företags konkurrenskraft, jobb och tillväxt. Om arbetsgivarna ska ta kostnaderna kommer andra anställningsförmåner att minska, menar hon.

Per-Lennart Börjesson efterlyser en mer sansad ton i debatten om arbetstidsförkortning och menar att en sådan reform kan bli realistisk i framtiden genom att varsamt växla reallönehöjningar mot kortare arbetstid. Men det går aldrig att komma ifrån den enkla matematiken att mindre arbete ger mindre pensioner.

– De heltidsarbetande utgör bara hälften av de röstberättigade. Jag tror att det är få andra personer som kan se fördelar med att de som jobbar heltid förkortar sin arbetstid, säger Per-Lennart Börjesson till TN.

Text: Zoran Cale