Företagare kritiska mot ny vabrapportering – ”Ger ingen bra känsla”

Den 11 december ska riksdagen fatta beslut om ett förslag från regeringen som påverkar alla svenska företag. Det går ut på att alla arbetsgivare varje månad i arbetsgivardeklarationen ska rapportera vilka dagar som medarbetare har varit frånvarande på grund av föräldraledighet och vab.

Lagen föreslås träda i kraft redan den 1 januari 2025 – alltså bara några veckor efter att riksdagen fattar sitt beslut.

Emma Unevik är vd för Stockholms Städsystem med ungefär 120 anställda. För hennes företag kommer det nya regelverket innebära kostnader som företaget inte hade räknat med.

– Det låter som ett stort merarbete. Och det är tveksamt om det kommer att få någon positiv effekt, säger hon till TN.

Emma Unevik menar att det så kallade dagisintyget vore en mer rimlig väg att gå.

– Det hade förmodligen varit mer effektivt, säger hon.

Hon påtalar att företaget nu får ännu större administration som tar tid.

– Och tid är pengar för oss företagare, säger Emma Unevik.

Har ni resurser för att börja den här rapporteringen redan vid årsskiftet?

– Vi får skaffa det.

Det som ligger bakom förslaget är att stora summor bedöms betalas ut från välfärdssystemen, bland annat uppåt en miljard i tillfällig föräldrapenning, vab, till personer som fuskar medvetet. Till exempel genom att anmäla vab till Försäkringskassan samtidigt som barnet är på förskola och föräldern jobbar.

Omfattningen av felaktiga utbetalningar i föräldrapenning uppskattas vara relativt låg, men rör sig om relativt stora belopp.

Många instanser avstyrker

Alla är angelägna att bidragsbrotten ska stävjas, men det åtgärdsförslag som nu har lagts fram har mött stark kritik. Kritiken framkommer också tydligt i många av de svar på regeringens remiss som TN har tagit del av.

Näringslivet skattedelegation, som Svenskt Näringsliv ansluter sig till, avstyrker förslaget med tanke på att den huvudsakliga bördan läggs på arbetsgivarna, och anser att även förslag från andra utredningar bör beaktas. Det instämmer även Byggföretagen och Företagarna i.

Sveriges advokatsamfund poängterar att lagen enbart skulle leda till att redan gjorda utbetalningar kontrolleras, och förbundet är tveksamt till om hanteringen står i proportion till hur många felaktiga utbetalningar som kan förhindras.

Anders W Jonsson, centerpartistisk riksdagsledamot, betonar den ökade regelbörda som läggs på framför allt små och medelstora företag om lagen skulle bli verklighet.

– Vi tycker att det i grunden är väldigt bra att sätta stopp för det omfattande fusket med vab. Så syftet är vällovligt och det står vi helhjärtat bakom, men samtidigt vill vi inte att ytterligare en regelbörda läggs på små och medelstora företag, med ökad administration som följd.

Problemet är att framför allt små och medelstora företag inte alltid har automatiserade system, och att det då kräver manuell hantering. Större företag har i sina lönesystem ofta redan uppgifter om när medarbetare har jobbat, vabbat eller varit föräldralediga i övrigt och då kan anpassningarna vara mindre komplicerade.

Anders W Jonsson anser att regeringen borde ha lyssnat på Företagarna och Svenskt Näringsliv och hittat sätt att konstruera en bra inrapportering för att förhindra fusk, utan att det innebär manuell hantering. Till exempel att kravet på rapportering begränsas till företag med fler än 200 anställda, men att de mindre arbetsgivarna redan nu får besked om att även de kommer att omfattas om några år.

– Det hade varit så enkelt för regeringen att fixa. Då vet småföretagare att nästa gång det är dags för ett nytt lönesystem så måste det hantera även den här uppgiften.

Aggregerad regelbörda

Nu föreslås lagen börja gälla redan vid årsskiftet.

– Konsekvensen blir att den lilla företagaren med 20 anställda får sitta och hantera det här manuellt och rapportera in. Så här är det alltid när nya regler införs – ingen ställning tas till vad det innebär för den aggregerade regelbördan, säger Anders W Jonsson.

Lena Kempe är vd på semesteranläggningen Daftö Resort, och hennes första tanke när hon hör om förslaget är att ”vi behöver mindre regelkrångel – inte mer”.

– Verkligen så. Ambitionen att stävja fusk och hantera våra skattepengar rätt är såklart jättebra. Men att vi ska rapportera ytterligare någonting varje månad är ju orimligt, säger hon.

Det är annorlunda när anställda är sjuka, menar hon. Då är kopplingen starkare till arbetsgivaren som har vissa skyldigheter gentemot den anställda beroende på vad det är för sjukdom, att upprätta rehabplaner till exempel.

– Men det har vi ju inte när det gäller våra anställdas anhöriga. Att det ska ligga på företagen att stävja vabfusk ger ingen bra känsla. Det hänger ju inte ihop någonting med oss som arbetsgivare.

Hon får medhåll av Emma Unevik.

– Det är lite för ofta som politikerna försöker lägga ansvaret på oss företagare. Nu är det återigen vi som redan gör rätt som ska bära bördan för dem som inte har gjort rätt, säger hon.

Ytterligare en sak att ha koll på

Daftö Resort skickar varje månad en fil till Skatteverket från lönesystemet om lönerna som betalats ut och skatt som har dragits. Lena Kempe kan inte svara på hur mycket resurser som skulle krävas för att anpassa systemet till att lämna ytterligare uppgifter, men hon är ändå kritisk.

– Min känsla är ”nej, inte ännu mer”. Systemen kan säkert lösa det och det är oklart hur stor bördan egentligen. Men det innebär ytterligare en sak som vi ska göra och ha koll på och ha kunskap om. Vi blir ansvariga för att registrera på rätt sätt vid rätt tidpunkt.

Lena Kempe anser att det vore lämpligare att den som har varit föräldraledig eller vabbat har bevisbördan. På Daftö Resort skickas en lönespecifikation ut varje månad där det står om den anställde har varit frånvarande, till exempel på grunda av föräldraledighet.

– Den som söker om ersättning hos Försäkringskassan skulle kunna skicka med den som underlag – det är naturligare. Och om Försäkringskassan vill dubbelkolla med oss arbetsgivare så finns den möjligheten ändå, säger hon.

Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert, konstaterar att det är angeläget att komma till rätta med fusk och missbruk av vab, men att regeringen borde fokusera på att minska regelkrånglet för arbetsgivare i stället för att öka det.

Istället för att lägga ytterligare uppgiftslämnarbörda på företagen vore ett återinförande av de så kallade dagisintygen en mer träffsäker insats för att minska de felaktiga utbetalningarna, anser hon.

– Med ett sådant intyg skulle Försäkringskassan både ha ett bättre beslutsunderlag och samtidigt kunna stoppa fusk och missbruk innan utbetalning sker. Efterkontroller av deklarationsuppgifter, som högst sannolikt behöver stämmas av med arbetsgivaren, kommer att vara ett trubbigt och mindre effektivt verktyg mot vabfusket.

Rätten till vabersättning förutsätter att en förälder vårdar sitt sjuka barn, och det är information som borde vara en självklarhet att Försäkringskassan har innan beslut fattas och utbetalning sker, menar hon..

– Det måste vara mer träffsäkert och effektivt att rätt beslut om ersättning fattas, än att Försäkringskassan ska lägga ner stora resurser på kontroller efter att utbetalning skett, säger Catharina Bäck, .

Vill inte göra dubbelrapportering

För Marie Svensson, vd på Tjeders, som tillverkar larm- och kommunikationslösningar till bland annat vården, kommer beskedet om att företag ska rapportera föräldraledighet och vab som helt ny information.

– Det skapar en oro, säger hon.

Hon menar att det är viktigt att säkerställa att företagens lönesystem synkar med det nya regelverket.

– Det känns väldigt tajt att beslutet ska fattas så nära inpå årsskiftet.

Marie Svensson påtalar att företagen redan rapporterar in frånvaro i de stickprov som Försäkringskassan gör emellanåt.

– Jag hoppas nu bara att detta inte innebär att det blir dubbelrapportering, säger hon.

Har ni resurser för att det här ska fungera direkt efter årsskiftet?

– Inte om det ska ske manuellt, säger Marie Svensson.

Hon tycker att det är viktigt att stävja alla former av fusk. Principiellt är hon inte emot en förändring i regelverket.

– Men det är inte den enda vägen att gå, säger hon.

Marie Svensson betonar att de tekniska systemen måste fungera för att det nya regelverket inte ska bli ytterligare en börda för företagen.

– Som kund förväntar jag mig att det lönesystem jag använder ska följa alla lagar och regler. Men leverantörerna måste ju ges förutsättningar att hinna upprätta det.

TEXT: Stina Bengtsson och Karin Myrén