”Orimligt att slopa sjuklöneersättningen”

När en medarbetare blir sjuk betalar arbetsgivaren sjuklön de första 14 dagarna, efter karensavdrag. Det är en stor utgift för arbete som inte utförs. Små företag är sårbara mot de oförutsebara och kraftigt varierande kostnader som sjuklön innebär, kostnader som samtidigt är svåra att påverka eftersom korttidsfrånvaro sällan handlar om brister i arbetsmiljön.

Ersättningen för höga sjuklönekostnader är därför konstruerat främst för att ge de minsta företagen skydd. Sjuklöneskyddet innebär ett tak för hur höga sjuklönekostnaderna som mest kan bli för små och medelstora företag. Det ger trygghet och förutsebarhet kring sjuklöneansvaret. 

Arbetsgivarnas samlade sjuklönekostnader för 2023 kommer enligt vår prognos att uppgå till 33 miljarder kronor. Det är 9 miljarder högre än året innan pandemin – 2019 betalade arbetsgivarna 24 miljarder kronor i sjuklön till de anställda.

Trots att sjuklönekostnaderna nu ligger på extremt höga nivåer vill regeringen och SD avskaffa skyddet mot höga sjuklönekostnader. Det är obegripligt och ett orimligt hårt slag mot de små och medelstora företagen som står för merparten av jobbtillväxten i Sverige.

Regeringens förslag att avskaffa sjuklöneskyddet kommer att fördubbla de minsta företagens totala sjuklönekostnad. Det gör att färre små och nystartade företag har råd att våga anställa fler medarbetare. Det är inte vad Sverige behöver.

I stället för att slopa sjuklöneskyddet borde regeringen utveckla skyddet så att det i än högre grad skyddar just de små företagen mot alltför höga sjuklönekostnader.

Samtidigt krävs det krafttag för att hejda den korta sjukfrånvarons ökning. Hejdas den inte är risken uppenbar att även den längre sjukfrånvaron ökar och att vi återigen står med en självförvållat hög sjukfrånvaro i Sverige. Detta borde regeringen fokusera på – snarare än att avskaffa skyddet mot alltför höga sjuklönekostnader för små företag.

Slopas ersättningen försvinner också rapporteringen i arbetsgivardeklarationerna och arbetsgivarnas faktiska kostnader för sjuklön kommer återigen att döljas.

Ett av regeringens motiv för att slopa sjuklöneskyddet är att det förekommer felaktiga utbetalningar. Just därför bör regeringen ta fasta på Riksrevisionens rekommendationer för att förbättra administrationen och kontrollarbetet av ersättningen för höga sjuklönekostnader, så att antalet felaktiga utbetalningar kan minimeras. Fusk och felaktiga utbetalningar snedvrider konkurrensen och ska bekämpas.

Företagen bär idag höga kostnader för sjukfrånvaro, och att öka kostnaderna ytterligare drabbar både tillväxt och konkurrenskraft. Fyra av fem jobb skapas i de små och medelstora företagen. Företagen efterfrågar bättre förutsättningar för att växa och anställa – inte fler stenar på en redan tung börda.