Kriget sätter säkerhetspolitiken högst på EU-agendan

Ukrainakriget har på kort tid skakat om Europa i grunden. Efter bara några dagar agerade Europeiska Unionen på ett sätt som få bedömare kunde ha förutsett innan ryska soldater äntrade ukrainskt territorium från flera riktningar.

Henrik Isakson, policyansvarig för handelspolitik på Svenskt Näringsliv, är överraskad över hur snabbt omsvängningen skedde.

– Flera EU-länder har genomfört 180-svängningar över en natt. Tyskland skickar vapen till Ukraina och Ungern tar emot flyktingar. Båda sakerna var uteslutet för bara några dagar sedan. Även i USA ser vi just nu en bred politisk enighet. Väldigt mycket är dock osäkert i nuläget och saker ändras fort, understryker han.

Säkerhetspolitiken högst på EU-agendan

– Allt som har att göra med säkerhet – säkerhetspolitik, cybersäkerhet och liknande – kommer att under överskådlig framtid att sättas främst, över alla andra politikområden, säger han.

Henrik Isakson, Svenskt Näringsliv, bedömer att säkerhetspolitiken lär dominera framöver.

Med jämna mellanrum brukar EU presentera sin handelspolitiska strategi. En strategi som tidigare främst riktade in sig på att göra det enklare för företag att göra affärer.

– På senare tid har att handelspolitiken varit underordnad EU:s huvudprioriteringar klimatfrågan och digitaliseringen av samhället. Men nu tror jag att handeln, klimatfrågan och digitaliseringen hamnar i skymundan av en annan målsättning: att hålla EU säkert, säger Henrik Isakson.

Han fortsätter:

– Säkerhetstänkandet lär märkas även i handelspolitiken framöver. När ett frihandelsavtal med Indien diskuteras inom EU kommer vissa medlemsländer säga att det är bra och att Ukrainakriget lärde oss att ha goda relationer med Indien, medan andra lär hävda att Ukrainakriget visar att det är farligt att vara beroende av omvärlden. På det sättet fortsätter samma diskussioner som förr.

Kinas roll avgörande

Inom vissa områden kan det framöver bli lättare för EU att bedriva handel, spår Henrik Isakson. Länder som ses som likasinnade kan få en skjuts i handeln med varandra, även när gäller tidigare krångliga processer med Storbritannien efter brexit eller frihandelsförhandlingar med Australien. Men, betonar han, mycket handlar om hur Kina agerar.

– Om Kina håller sig utanför konflikten blir konsekvenserna inte så stora som om de går in och stöder Ryssland. I så fall lär EU och USA införa sanktioner mot Kina, som i sin tur genomför motsanktioner och då kan situationen eskalera kraftigt. Det verkar inte sannolikt då Kina har mycket att förlora på det, men allt är väldigt osäkert i nuläget, säger han.

En tendens som har vuxit sig starkare på senare år och lär bli ännu tydligare efter Ukrainakriget är att staten tar en allt större roll i ekonomin medan tilltron till marknadslösningar minskar, enligt Henrik Isakson.

– Jag pratar inte om att det kommer att införas planekonomi eller socialisering, utan om ett närmare samarbete mellan stat och stora företag, statliga som privata, och fler statliga interventioner när tiderna upplevs som farliga. Om livsmedelsbrist uppstår skulle även omfattande jordbrukssubventioner kunna komma tillbaka, säger han, men understryker att det är spekulationer då utvecklingen går snabbt.

Trenden att blicka inåt och viljan att producera lokalt märktes nyligen från såväl Berlin som Washington. När den tyske förbundskanslern Olaf Scholz meddelade att landet skulle skicka militär hjälp till Ukraina lovade han även att nästa generation av plan och tanks ska byggas i Europa.

Liknande tongångar hördes när USA:s president Joe Biden höll sitt State of the Union-tal i tisdags.

– Bygg mer bilar och halvledare i USA. Mer infrastruktur och innovation i USA. Mer varor som rör sig snabbare och billigare i USA. Mer jobb där du kan tjäna så att du kan leva bra i USA. Istället för att vara beroende av utländska leveranskedjor, låt oss bygga dessa i USA, sa Biden och möttes av rungande applåder av de folkvalda på plats i kongressen.

Svenskarna: Freden är viktigast

Om handeln halkar ner på EU-agendan framöver, så kan klimatomställningen gå samma öde till mötes.

– EU lär inte överge sina ambitiösa klimatplaner, men kanske måste vi inse att utsläppen ökar under en period. Kolkraftverk som har stängts öppnar igen. Antagligen blir det mindre fokus på klimatomställningen en tid. Undersökningar visade länge att svenskarna tyckte att klimatet var EU:s viktigaste uppgift, men nu ligger freden på förstaplats, säger Henrik Isakson.

För en union som en gång skapades med tanken att ett enat Europa behövdes för att garantera freden, med ett världskrig färskt i minnet, kan cirkeln således sägas vara sluten.