Natos nya riktlinjer bekräftar näringslivets avgörande roll i totalförsvaret
Natos reviderade civila förmågekrav innebär ett viktigt steg mot en mer sammanhållen och effektivare totalförsvarsplanering. Kraven ligger helt i linje med den utveckling som Svenskt Näringsliv länge har efterfrågat: tydligare styrning, ett näringsliv som involveras i planeringen och ett ökat fokus på faktisk förmåga. Nu gäller det att omsätta ambitionerna i praktiken.
I september presenterade Nato en reviderad version av sina sju grundläggande civila förmågekrav, Baseline Requirements for Resilience (det vill säga Natos sju grundläggande krav på medlemsländernas förmåga att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och stödja det militära försvaret vid kriser och krig). Kraven omfattar bland annat samhällsstyrning, energiförsörjning, transporter och kommunikationer. De sju områdena är desamma som tidigare, men kraven har konkretiserats och kopplingen mellan civil beredskap och militära operationer har blivit tydligare.
Det är en positiv utveckling som stämmer väl överens med flera av de frågor Svenskt Näringsliv har drivit under de senaste åren.
En central utgångspunkt i Natos reviderade krav är att civil motståndskraft inte kan byggas genom isolerade insatser inom enskilda sektorer. Samhällets funktioner är ömsesidigt beroende av varandra, vilket ställer krav på tydlig ansvarsfördelning, tvärsektoriell samordning och gemensamma prioriteringar.
Samverkan är inte ett mål i sig, utan ett medel för att bygga förmåga.
Det ligger väl i linje med Svenskt Näringslivs återkommande budskap, att Sveriges totalförsvar inte kan byggas i stuprör. Den sektorsuppdelade beredskapsplaneringen behöver kompletteras med en stark nationell förmåga att samordna och prioritera mellan sektorer.
Vi behöver flytta fokus från strukturer och processer till den förmåga som totalförsvaret faktiskt ska leverera. Samverkan är inte ett mål i sig, utan ett medel för att bygga förmåga.
Natos krav betonar betydelsen av hela samhällets medverkan i beredskapsplaneringen. Företagen är inte enbart leverantörer av samhällsviktiga tjänster. De besitter också den operativa kompetens som krävs i beslutsunderlag gällande försörjningskedjor, kritiska beroenden och möjligheter till anpassning.
Svenskt Näringsliv har länge efterfrågat att företagen involveras tidigare och mer systematiskt i totalförsvarsplaneringen. Under 2026 presenterades tre vägledande principer för privat-offentlig samverkan: involvering, återkoppling och samarbete. Utgångspunkten är att samverkan ska övergå till samarbete som bygger på ömsesidigt informationsutbyte och leder till konkret effekt.
För att företag ska kunna göra särskilda beredskapsåtaganden krävs tydlighet kring vilken förmåga staten efterfrågar, vilka villkor som gäller och hur kostnader och risker ska fördelas.
Natos reviderade krav ger ytterligare tyngd åt detta synsätt. För att säkerställa tillgång till kritiska resurser och hantera konkurrerande civila och militära behov måste näringslivet vara en integrerad del av planeringen, inte en aktör som involveras först när behoven uppstår.
Natos krav uppmärksammar också behovet av långsiktig resursplanering och robusta upplägg för tillgång till kritiska varor och tjänster. Det ligger nära Svenskt Näringslivs arbete med att utveckla förutsättningarna för avtalad beredskap.
För att företag ska kunna göra särskilda beredskapsåtaganden krävs tydlighet kring vilken förmåga staten efterfrågar, vilka villkor som gäller och hur kostnader och risker ska fördelas. Beredskapsavtal är ett viktigt verktyg för att skapa denna förutsägbarhet.
Samtidigt får beredskapsarbetet inte ske på bekostnad av företagens konkurrenskraft. En stark marknadsekonomi är inte ett hinder för beredskap, utan en grundförutsättning för ett långsiktigt starkt totalförsvar.
Sverige har tagit viktiga steg för att utveckla samarbetet mellan näringsliv och offentliga aktörer. Svenskt Näringsliv bidrar aktivt genom bland annat de regionala säkerhetsdelegationerna, dialogen med sektorsansvariga myndigheter och det fördjupade samarbetet med Myndigheten för civilt försvar.
Ett starkt näringsliv och ett starkt totalförsvar är inte två konkurrerande intressen, utan ömsesidiga förutsättningar.
Men ytterligare steg behövs. Tydligare mandat för nationell och tvärsektoriell styrning, ömsesidig informationsdelning och långsiktiga planeringsförutsättningar för företagens åtaganden är avgörande för att omsätta planering i faktisk förmåga.
Natos reviderade krav bekräftar betydelsen av flera frågor som Svenskt Näringsliv länge har drivit och understryker behovet av att mäta effekt snarare än hur många samverkansforum som etableras.
Ett starkt näringsliv och ett starkt totalförsvar är inte två konkurrerande intressen, utan ömsesidiga förutsättningar. Nu behöver den insikten också prägla hur svenska totalförsvaret styrs, planeras och utvecklas.
