Ryssland hotar att stjäla patent från svenska företag

Ett nytt lagförslag från den ryske presidenten Vladimir Putins parti gör gällande att bolag som är mer än 25 procent ägda av utlänningar i så kallat ”ovänliga länder” och planerar att lämna landet ska försättas under extern administration. På den ryska listan över ”ovänliga länder” finns bland annat samtliga EU-länder och USA.

Under 2019 sålde svenska företag i Ryssland varor och tjänster för 47 miljarder kronor. En omsättning som nu i allra högsta grad är hotad, menar Henrik Isakson, policyansvarig för handelspolitik på Svenskt Näringsliv. Han understryker att lagstiftningen i Ryssland ändras fort och att det som gäller idag kanske inte gäller imorgon.

– Ryssland har talat om att införa motsanktioner mot väst och det här är nog en del av det. Det syftar till att rädda det som räddas kan i landet eftersom man vill undvika massarbetslöshet. Den ryska ledningen vill att de utländska företagen ska stanna, men man tolererar inte att de bara lämnar, eller ens pausar verksamheten, utan då tar staten över verksamheten, säger han.

Möjligheten för svenska bolag att lämna marknaden på sina egna villkor krymper hela tiden.

– Sätten för svenska företag att lämna på ett normalt marknadsekonomiskt sätt är väldigt begränsade. Att bara sälja verksamheten och lämna går egentligen bara om man säljer till ryska intressen eller intressen från länder som inte är ansett som ovänligt sinnade, som Kina. Kan detta fungera? Nej, för företagen är uppkopplade på globala värdekedjor. De övertagna företagen kommer inte vara särskilt konkurrenskraftiga, som jag ser det, säger Henrik Isakson.

Volvos lastbilsfabrik söder om Moskva är stängd tills vidare. Sammanlagt har bolaget 1 300 anställda i landet.

– Vi har samma uppgifter som du, men det är alldeles för tidigt att säga vilka legala konsekvenser detta medför. Men vi undersöker frågan, säger AB Volvos presschef Claes Eliasson till DN.

Ryssland öppnar för stöld av patent

I måndags offentliggjorde den ryske premiärministern Mikhail Mishustin att immateriella rättigheter från innehavare från länder på Rysslands svarta lista inte längre ska upprätthållas i Ryssland. Med andra ord: vem som helst kan stjäla patent från företag från ”ovänliga länder” som har eller har haft verksamhet i Ryssland.

Att immaterialrättigheter dras in i konflikten lär påverka svenska företag på både kort och lång sikt, enligt Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt på Svenskt Näringsliv.

– Ryssland bryr sig inte om dessa rättigheter längre. Det innebär att den som gör det som normalt sett hade varit ett intrång i patenträtten nu slipper sanktioner. I praktiken betyder det att patenten slutar att gälla. De immaterialrättsintensiva företagen står för 96 procent av EU:s export till omvärlden. Sverige ligger också där någonstans. Så för många företag som verkar på den ryska marknaden är varumärke och patent otroligt viktigt, säger hon.

Flera utländska företag har lagt ned sin verksamhet i Ryssland. Men förlusten riskerar att inte bara bli kännbar ekonomiskt utan även förtroendet kan få sig en törn efter det ryska beslutet.

– McDonald’s har meddelat att man inte längre kommer att driva sin verksamhet i landet. Men om varumärket inte gäller kan någon annan driva vidare det under McDonald’s varumärke. Det får betydelse när marknaden öppnar igen och skadar tilltron till varumärkena. Det uppstår oklarheter om vem som är den kommersiella avsändaren. Om det exempelvis har producerats kopior av Volvobilar av sämre kvalitet så riskerar det undergräva förtroendet för originalprodukterna under lång tid, säger Christina Wainikka.

Rysslands trovärdighet skadas

Några egentliga rättsliga verktyg för att stoppa det ryska agerandet finns inte.

– Ryssland är medlem i WTO och är man med där ska man respektera immaterialrättigheter. Det är en del av de internationella överenskommelser som ska gälla för världshandeln. Det som har hänt efter bland annat Trumps tid som president är att det systemet är ganska lamslaget, det är svårt att driva processer mot de som bryter mot överenskommelserna, säger hon.

I det långa loppet lär agerandet slå allra hårdast mot Ryssland, menar Henrik Isakson, policyansvarig för handelspolitik på Svenskt Näringsliv.

– Kortsiktigt är det här en panikåtgärd som är lätt att förstå, eftersom personer kan jobba kvar i företagen. Långsiktigt är det däremot det sämsta man kan göra. Ryssland sänder ut signalen att man inte kan investera där och att företag kan konfiskeras när som helst. Det kommer att skada ryssarnas rykte under lång tid, säger han.