Kartläggning: Så fel slår svenska skatter – ”Sämsta av två världar”

Ekonomisk tillväxt är grunden för det mesta som vi tar för givet i ett modernt samhälle. Det är de flesta experter överens om. Samtidigt har Sverige under lång tid halkat efter andra länder när det gäller just detta. Vi har nu den lägsta placeringen i OECD:s välståndsliga sedan mätningen startade.

En rad faktorer påverkar ett lands produktivitet och tillväxtpotential, inte minst skattepolitiken, konstaterar Johan Fall, chef för skatteavdelningen, i samband med att den nya rapporten Skatterna och tillväxten presenteras.

– Vi ser att det behövs en internationell anpassning av skattereglerna för att minska snedvridningar och stärka konkurrenskraften, säger han och önskar kapital- och marginalskatter i nivå med omvärlden samt förenklingar inte minst på momsområdet.

Jacob Lundberg, som är doktor i nationalekonomi och arbetar på Institutet för Näringslivsforskning, IFN, är den som har skrivit rapporten. Han har utgått från den senaste statsbudgeten och delat in Sveriges skatter i fyra olika kategorier:

• Skatter som påverkar beslut i rätt riktning, så kallade korrigerande skatter.
• Skatter som inte påverkar våra beslut eller beteenden överhuvudtaget, så kallade neutrala skatter.
• Skatter som påverkar beslut i fel riktning, så kallade snedvridande skatter. Det kan handla om skatter som minskar investeringar eller arbete.
• Så kallade trubbiga skatter, sådana som har ett korrigerande syfte men som är så undermåligt utformade att de får en dålig samhällsekonomisk effekt. Det handlar till exempel om fordonsskatten där man betalar samma summa oavsett hur mycket man kör bilen. Flygskatten är ett annat exempel, enligt Jacob Lundberg.

– Jag har inte hittat några neutrala skatter i Sverige. När det gäller korrigerande skatter kan det handla om folkhälsoskatter som att vi röker, dricker eller spelar mindre. Det handlar också om miljöskatter, där koldioxidskatten är den största delen och trafikrelaterade skatter som trängselskatten. Sammantaget utgör dessa tre procent av skatteintäkterna visar min kartläggning. Trubbiga skatter står för omkring en procent, säger han.

Det betyder att den stora merparten av skatterna hamnar i kategorin snedvridande skatter.

– De skatter som står för 96 procent av intäkterna i den senaste statsbudgeten är snedvridande, om vi tittar på intäktssidan för hela offentliga sektorn. Det säger en del om den förväntade tillväxteffekten av skatteändringar. Kommunskatt och bolagsskatt är ett par exempel. Om vi höjer dessa skatter kan det kosta oss i form av lägre tillväxt, säger han.

Men för att få en mer rättvis bild behövs även en analys av utgiftssidan för det offentliga, det vill säga vad skattepengarna används till och vad som är syftet med skatteintäkterna, menar Jacob Lundberg. Stora delar har omfördelande betydelse. Ett sätt att kvantifiera detta är att titta på Gini-koefficienten, ett mått på ojämlikhet.

– Vi ser då att vi har en kraftig utjämning av inkomster i Sverige till följd av bidrags- och skattesystemet. I klartext: Vi tar in pengar från snedvridande skatter och använder dessa för att omfördela inkomster. Vi får en mer jämnt fördelad kaka, men vi får samtidigt en mindre kaka eftersom vi förlorar i samhällsekonomisk effektivitet, säger han.

Här har vi alltså en avvägning mellan effektivitet och omfördelning.

– Jag står här med forskarhatten på och kan inte säga vad som är rätt och fel, utan vi har ju valda politiker som måste göra den här avvägningen. Det jag som nationalekonom kan göra är att visa hur den här avvägningen ser ut, säger han.

Skatternas samlade effekt på tillväxten beror också på om intäkterna spenderas på samhällsekonomiskt lönsam infrastruktur eller till exempel bidrag till människor som inte arbetar, förklarar han.

– När vi har 96 procent av skatteintäkterna från snedvridande skatter och lägger det på improduktiva åtgärder är det såklart inte bra, det sämsta av två världar, säger han.

Om vissa skatter sänks så kommer det att innebära att kakan som finns att fördela blir större och att tillväxten kan få en rejält boost, enligt Jacob Lundberg. Framför allt bör skatter på kapital, företagande, arbete och innovation sänkas, visar rapporten och får stöd av den empiriska forskningen på området. Bland annat visar en sammanställning från 2011 av 50 olika studier (Andreas Bergh och Magnus Henrekson, IFN) att tillväxten blir 0,5-1 procent lägre om skatterna eller utgifterna stiger med tio procent av BNP.

– Sänks skatten på arbete så arbetar människor fler timmar och anstränger sig mer. Sänker vi skatten på kapital, till exempel genom att sänka bolagsskatten, så får vi en större kapitalstock, vi blir rikare och får fler investeringar. Hämmar vi entreprenörskap och teknisk utveckling kan det få allvarliga negativa långsiktiga effekter på BNP-tillväxten och vår levnadsstandard, säger Jacob Lundberg.

Drygt 80 procent av skatteintäkterna i Sverige kommer från snedvridande skatter på arbete inklusive konsumtion. Närmare 15 procent kommer från snedvridande skatter på kapital och företagande, enligt hans rapport.

– När det gäller kapitalskatter är bolagsskatten den allra viktigaste för att kunna påverka tillväxten. Sänker man den ökar investeringarna i Sverige. Här finns det tydligt stöd från den internationella forskningen, säger han.

Jacob Lundberg kommer snabbt in på effekterna av de höga marginalskatterna i Sverige, alltså skatten på den sist intjänande hundralappen. Han nämner bland annat en uppmärksammad dansk studie av den välrenommerade nationalekonomen Henrik Kleven.

– Ju högre marginalskatt, desto mindre lönsamt blir det att gå en ansträngande utbildning eller flytta till mer välbetalda jobb, även om effekten syns först på sikt. Ganska små skatteförändringar kan få stor påverkan på tillväxten, säger han.

En annan studie från IFAU har studerat utfasningen av jobbskatteavdraget 2016 och jämfört gruppen som fick höjd marginalskatt med den som hamnade precis under gränsen för statlig inkomstskatt och därmed undgick skatteskärpningen. Resultaten är tydliga.

– De som fick höjd skatt ökade sin taxerade inkomst mindre än de som inte fick höjd skatt åren efter reformen, säger han.

Missar dynamiska effekter

Jacob Lundberg menar dessutom att politiker inte räknar med så kallade dynamiska effekter när de utvärderar skattereformer. De tar inte hänsyn till att människor ändrar sina beteenden, till exempel att de väljer mer fritid när skatten ökar eller jobbar extratimmar och anstränger sig hårdare när den minskar. Det här gör att de missar att vissa skattesänkningar till och med kan vara självfinansierande, menar han.

Maria Gustafsson, sekreterare i Produktivitetskommissionen, håller med om mycket i rapporten.

– En jättebra bakgrund och analysram av skattesystemet i förhållande till tillväxt och produktivitet. Väldigt upplysande om snedvridande skatter. Vi delar i stort att skatter på arbete och kapital kan vara problematiska, framför allt ur produktivitetshänseende och att man ska vara försiktig med beskattning på innovation. Men sen har vi som utredning andra saker att ta hänsyn till också, till exempel att skattesystemets främsta uppgift är att finansiera det offentliga åtagandet, säger hon.

Det är såklart bra om vi kan ta bort snedvridande skatter och ersätta dem med bra skatter, konstaterar Maria Gustafsson.

– Men korrigerande skatter tenderar att vara svåra att använda för finansiering eftersom de ju minskar saker som rökning, spelande och så vidare. Frågan är då om vi har några neutrala skatter som kan höjas. Ändrar vi något i skattesystemet så händer ofta något i någon annan del. Vi måste ta hänsyn till helheten, säger hon.

Stort utrymme för förbättringar

Det som Produktivitetskommissionen hittills har föreslagit i sitt delbetänkande har varit på en övergripande nivå, konstaterar Johan Fall. Mycket är bra, men det vore synd om vi ska behöva vänta till november 2025 när slutrapporten är klar för att åtgärda lågt hängande frukter, betonar han.

– Man skulle behöva vidta åtgärder redan nu till höstbudgeten. Ska jag skicka med någonting så handlar det framför allt om marginalskatterna. Där finns det mycket att göra. Man kan börja med en hygienåtgärd, nämligen att rätta till jobbskatteavdraget. Tanken är ju att ju mer du jobbar desto mer jobbskatteavdrag ska du få, men tyvärr så ändrade politiken för några år sedan (2016) på den logiken så att den som jobbar mycket och har en högre inkomst faktiskt får mindre avdrag ju mer han eller hon jobbar. Rättar man till detta skulle det snabbt kunna betala sig själv, säger han.

– Det finns också stort utrymme för förbättringar i regelverken när det gäller momsen. Vi såg med tillfredsställelse att regeringen härom veckan tillsatte en utredning om hyresmomsen på lokaler. Där ser vi fram emot bra förslag.

Jacob Lundberg skickar en passning till finansdepartementet.

– Ta hänsyn till de dynamiska effekterna av skatteförändringar. Räkna inte bara statiskt för det blir glädjekalkyler och inte överensstämmande med verkligheten. I Danmark räknar man med dynamiska effekter, och det blir mer rättvisande, säger han och menar att slutsatsen sannolikt skulle bli fler skattesänkningar på arbete.

Carolina Lindholm, statssekreterare (M), menar att regeringens fokus är fortsatta nettosänkningar av skattetrycket. Men hon är förtegen om hur stora skattesänkningar det kan bli i budgeten i höst.

– Vi sänker skatter netto, säger hon.