Bra att högre utbildning styrs mot näringslivets kompetensbehov

Det råder kompetensbrist i näringslivet. Ett av fyra rekryteringsförsök bland Svenskt Näringslivs medlemsföretag misslyckas helt på grund av att det inte finns medarbetare med rätt kompetens att rekrytera. Så många som 70 procent av företagen tycker att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera till positioner som kräver högskoleutbildning.

Kompetensbristen hindrar också klimatomställningen enligt 60 procent av Svenskt Näringslivs branscher, framför allt stora delar av industrin och samhällsbyggnadssektorn. Utmaningarna att hitta rätt kompetens finns i hela landet, i alla branscher och i alla typer av företag. Kompetensbrist är ett tillväxthinder som försämrar Sveriges konkurrenskraft, innovationsförmåga och välstånd.

Det finns en hel del utmaningar, och matchningen på den svenska arbetsmarknaden har förbättringspotential. För att näringslivet ska klara sin kompetensförsörjning ställs högre krav på kvalitet och relevans i den högre utbildningen, och den behöver därför ses över.

Högre utbildning är ett underreformerat, underdiskuterat och underförstått område. I den högskolepolitiska debatten som ändå förs finns det någon form av samsyn om att högskolesektorn behöver reformeras och en efterfrågan på ett nytt resurstilldelningssystem, även om mål, medel och intressen varierar mellan olika aktörer.

Produktivitetskommissionen lämnar i sitt delbetänkande förslag för att åtgärda ett antal identifierade problemområden inom högre utbildning. Betänkandet innehåller en rad välkomna förslag, särskilt det om att en arbetsmarknadskomponent införs inom resurstilldelningssystemet för den högre utbildningen. Även Svenskt Näringsliv arbetar för ett resurstilldelningssystem som i högre grad tar hänsyn till näringslivets kompetensförsörjningsbehov.

Kommissionen anser att resurserna per student inom den högre utbildningen bör öka., och att det inom systemet för resurstilldelning för den högre utbildningen bör ske ett skifte genom att den så kallade prislappen höjs, utan att motsvarande höjning av anslagen sker. Det innebär att resurserna per student ökar och att antalet platser minskar.

Även detta förslag ligger i linje med Svenskt Näringslivs förslag om en omfördelning av resurser i nuvarande system, det vill säga en strukturreform utifrån samhällsekonomisk effektivitet.

Svenskt Näringsliv är också positivt till, och tillstyrker, förslag om försöksverksamheter i syfte att nå snabb genomströmning samt att snabb och tidig utbildning bör genomföras. Det betyder en längre etableringsålder och därmed längre tid i arbetslivet.

En akademisk utbildning kommer inte att hålla ett helt arbetsliv utan yrkesverksamma kommer att behöva komma tillbaka till högskolan för fortbildning och vidareutbildning, i det så kallade livslånga lärandet. Produktivitetskommissionen avser att lämna förslag på livslångt lärande i sitt huvudbetänkande.

En särskild ersättningsmodell för utbildning, omställning och vidareutbildning för yrkesverksamma utreds nu också av Utbildningsdepartementet. Det handlar om att lämna förslag på en modell för hur universitet och högskolors utbildningsutbud kan utvecklas. Svenskt Näringsliv har välkomnat en sådan utredning och önskar att det blir första steget mot en mer övergripande översyn av resurstilldelningssystemet till högre utbildning.

Sammanfattningsvis finns det många bra förslag gällande högre utbildning i Produktivitetskommissionens delbetänkande. Förslag som ligger helt i linje med den högskolepolicy som Svenskt Näringsliv driver, och som verkar för ett system för högre utbildning som bättre underlättar näringslivets kompetensförsörjning.