”Högre utbildning är underreformerat och underdiskuterat”

Arbetsgivare inom både privat och offentlig sektor skriker efter kompetens samtidigt som många akademiker har svårt att hitta arbeten. Dessutom vittnar CSN om ett högt tryck på omställningsstudiestödet medan de som söker stöd för att ställa om i arbetslivet i vissa fall får vänta i många månader på att få besked.

Det har helt enkelt blivit uppenbart för allt fler att något måste förändras i Sveriges system för högre utbildning. Det menar Ulrika Wallén, policyexpert för högskolepolitik.

– Svenskt Näringsliv har drivit på för ett nytt resurstilldelningssystem kring högre utbildning för vi tycker att högre utbildning är underreformerat och underdiskuterat, säger hon.

Utredning påbörjad

Och regeringen har lyssnat, åtminstone delvis. I våras gav utbildningsdepartementet med utbildningsminister Mats Persson (L) i spetsen en utredare i uppdrag att lämna förslag på hur universitets och högskolors utbildningsutbud för yrkesverksamma kan utvecklas för att möta de behov som kommer av en ”föränderlig arbetsmarknad”.

– Det nya omställningsstudiestödet innebär att fler yrkesaktiva kommer att studera inom högskolan. Nu ser vi över delar av lärosätenas ersättningssystem så att incitamenten blir rätt och de får bättre förutsättningar att utveckla ett flexibelt och kvalificerat utbildningsutbud som svarar upp mot efterfrågan från denna nya studentgrupp, sa Mats Persson i en kommentar i samband med att utredningen tillsattes.

Bakgrunden till utredningen är alltså att omställningsstudiestödet behöver mötas upp med kurser och utbildningar som fungerar för den som vill byta yrkesbana. Det behövs utbildningar som är kompatibla med ”det livslånga lärandet”, som det brukar kallas.

– Vi tycker att det är en välkommen utredning men vi tycker inte att den täcker in hela behovet. Dessutom vill regeringen inte ha några kostnadsökningar. Men den som utreder kommer att se att delarna hänger samman och att det kommer att vara svårt att lägga fram förslag som inte är kostnadsdrivande och som påverkar de andra delarna, säger Ulrika Wallén, som alltså hellre hade sett en ordentlig översyn av resursfördelningssystemet i sin helhet.

I det nuvarande systemet för tilldelning av resurser till lärosätena premieras, enligt Ulrika Wallén, program före kurser.

Varför är det ett problem?

– En akademisk utbildning kommer inte att hålla ett helt arbetsliv för det går så snabbt med samhällsutmaningar, arbetsmarknadens förändring, globaliseringen, klimatomställningen digitaliseringen och så vidare. Samtidigt ska vi som individer arbeta högre upp i åldrarna. Man kommer att behöva uppdatera och fylla på sin kompetens under arbetslivets gång och då måste ju det utbildningsutbudet finnas också.

Enligt siffror som Svenskt Näringsliv har tagit fram misslyckas ett av fyra rekryteringsförsök på grund av att företagen inte hittar rätt kompetens. Samtidigt är problemen stora även i offentlig sektor, där bristen på exempelvis sjuksköterskor och lärare har blivit närmast permanent.

Ulrika Wallén berättar att 70 procent av företagen tycker att det är svårt eller mycket svårt att hitta personer med adekvat högskoleutbildning. Och de studenter som kommer ut till arbetsmarknaden från de svenska lärosätena har tre år efter examen en relativt hög arbetslöshet jämfört med andra länder.

– Vi har en hel del utbildning som leder till arbete men vi har också en hel del utbildning som står ganska långt ifrån det som arbetsmarknaden behöver. Så vi behöver ett resurstilldelningssystem som både tar hänsyn till det livslånga lärandet och som i högre grad är dimensionerad och har relevans och innehåll efter arbetsmarknadens behov, säger hon.