Mångmiljardförluster när lönegolvet snart höjs – ”Drabbar hela Sverige”
Trots företagens varningar höjer regeringen lönegolvet vid arbetskraftsinvandring den 1 juni. Unga ingenjörer, IT-specialister och annan viktig kompetens stängs nu ute från Sverige. ”Svenska företags kompetensförsörjning kommer att försämras. I förlängningen kommer det att ge samhällsekonomiska konsekvenser”, säger Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning.
Regeringens lönegolv för arbetskraftsinvandring höjs den 1 juni. Det statliga lönegolvet, som infördes hösten 2023, kommer därefter att ligga på 90 procent av svensk medianlön. I dagsläget motsvarar det 33 390 kronor i månaden, men redan i midsommarveckan ökar den summan, när Medlingsinstitutet går ut med den svenska lönestatistiken.
– Då kan man förvänta sig att det blir ytterligare någon tusenlapp i månaden, säger Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning.
Kritiken från näringslivet är massiv.
– Man flyttar besluten kring vem som ska anställas från företagen till staten. Det är principiellt fel, säger Amelie Berg.
Hon betonar att det är företagen själva som bäst kan avgöra vilken kompetens de behöver – inte politiken.
– Företagen söker kompetens utifrån sina behov, oavsett utbildningsnivå eller om yrken anses vara hög-, mellan- eller lågkvalificerat.
Halverats redan
Sedan det tidigare lönegolvet på 80 procent infördes har arbetskraftsinvandringen redan minskat kraftigt. Antalet beviljade arbetstillstånd har enligt Svenskt Näringsliv halverats. Och det är inte bara lågkvalificerade som har hindrats från att komma till Sverige. Runt 30 procent av de drabbade är högkvalificerade och tillhör med andra ord den grupp som regeringen säger ska vara välkommen till Sverige.
Nu riskerar utvecklingen att förvärras ytterligare.
– Det här kommer att slå hårt mot enskilda företag och vissa branscher, säger hon.
Under 2023 bidrog arbetskraftsinvandringen (AKI) till BNP med 51,5 miljarder men beräknas nu minska med 30 miljarder och 10 miljarder lägre till skatteintäkterna jämfört med 2023, visar siffror som Strategirådet tagit fram.
– Det är mycket pengar, säger Amelie Berg.
Svåra bedömningar
Regeringen har utlovat att vissa yrken ska undantas lönegolvet. Men vilka yrken det gäller är fortfarande, bara en månad innan reglerna träder i kraft, oklart. Det skapar ytterligare osäkerhet. Att listan dessutom ska förändras varje år gör inte saken bättre.
– Det är i grunden mycket svårt att göra träffsäkra bedömningar av vad som är bristyrken. Det saknas helt enkelt fungerande metoder, säger Amelie Berg och fortsätter:
– I en marknadsekonomi kan man inte förvänta sig att en myndighet kan bedöma vilka behov företag har. Det är upp till företagen.
Hon poängterar också att osäkerheten kostar företagen pengar och påverkar vilja att anställa.
– All typ av rekrytering när det kommer till anställda som omfattas av en eventuell bristyrkeslista kommer att betyda att företagen tar stora risker. Du kan ju inte vara säker på att yrket finns kvar på listan nästa år. Och risken gör att du kanske hellre undviker att rekrytera. Då kan du inte utöka din verksamhet eller ta på dig nya uppdrag, fortsätter hon.
Kan liknas vid gammalt system
Amelie Berg påtalar att systemet med lönegolvet i kombination med bristyrkeslistan ökar det statliga inflytandet över rekryteringar och kan liknas med de myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningar som fanns i Sverige fram till 2008. Ett dåligt system som nu har återuppstått i en ny form, menar hon.
– Det fångar inte på något sätt de behov eller förändringar som råder på svensk arbetsmarknad, säger hon.
Hon varnar för att de samlade förändringarna riskerar att göra Sverige mindre attraktivt.
– Det införs många olika skärpningar samtidigt. Det riskerar att påverka Sveriges attraktionskraft negativt.
För företagen handlar det ytterst om möjligheten att växa.
– Om man inte kan rekrytera den kompetens man behöver, då kan man inte heller expandera eller ta nya uppdrag. Det drabbar hela Sveriges tillväxt och i slutändan allas vår gemensamma välfärd, säger Amelie Berg.
