Nu ska skolan lyssna på företagen – ”Leder till jobb”

Har arbetsmarknadens behov hamnat i skymundan på utbildningarna inom gymnasieskolan och komvux? Ja, menar regering och Riksdag som den 1 januari nästa år sjösätter en reform där arbetsmarknadens behov sätts i fokus. Tidigare har det uteslutande varit elevernas val som har styrt utbildningarna på gymnasienivå.

– Det är efterlängtat. Verkligheten visar att vi behöver bli bättre på att utveckla utbildningar som verkligen leder till jobb. Nu har vi det redskap som behövs för att göra det.

Det säger Johan Olsson, policyexpert för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, när det kommande arbetet med att planera och dimensionera de nya utbildningarna diskuterades på ett seminarium nyligen.

Reformen är ett svar på de allt högre nödrop som kommer från arbetsmarknaden om svårigheterna att rekrytera kompetenta medarbetare. Bristen på rätt medarbetare är ett stort tillväxthinder för svenska företag och gäller oavsett bransch men situationen är allvarligast när det gäller dem med en yrkesutbildning från gymnasieskolan eller komvux. Enligt SCB saknas cirka 20 000 elever på yrkesprogrammen runt om i landet varje år.

Erik Ageberg, näringspolitisk rådgivare på Svenskt Näringsliv, gav tydliga siffror på hur det påverkar arbetsmarknaden bara i Skåne:

– Det pågår en rad stora projekt i regionen. Bland annat ska två helt nya sjukhus uppföras, järnvägen ska byggas ut liksom elnätet och elproduktionen, för att bara ta ett par exempel. Enligt våra beräkningar behöver samhällsbyggnadssektorn, transportsektorn och industrin anställa cirka 10 000 yrkesutbildade personer per år i Skåne. Men varje år examineras bara 4 000 elever inom dessa områden. Det räcker alltså inte på långa vägar, säger han.

Planering och dimensionering

Det redskap som nu successivt ska ändra den situationen, i Skåne såväl som i övriga landet, handlar i första hand om planering och dimensionering av utbildningsplatserna. Målsättningen är att öka flexibiliteten, att kunna ”skruva upp och skruva ner” antalet utbildningsplatser på de olika gymnasiala utbildningslinjerna. Till exempel kan antalet platser på teoretiska utbildningar minskas till förmån för fler platser på yrkesprogrammen. Men även inom de olika yrkesprogrammen kan en viss inriktning ge plats för fler elever på bekostnad av ett annat program. Mot bakgrund av den stora bristen på yrkesutbildade, kan det i den situationen vara lockande att i ett slag öka antalet utbildningsplatser inom de branscher där efterfrågan är som störst.

– Men det måste finnas unga som vill gå det linjerna och arbetsgivare som kan erbjuda praktik och anställning. Vi i branscherna har ett ansvar och mycket att göra, konstaterar Amanda Rafter Ekenman, utbildningsstrateg på Visita.

Näringslivet är redan idag starkt engagerat i utbildningssystemet, bland annat genom yrkescollege och olika certifieringar. Det utökas nu när planeringen tar sikte på både de nära kompetensbehoven och de på längre sikt. Bland annat handlar det om att öka kännedomen om de olika yrkesprogrammen hos både elever och föräldrar innan de gör sina gymnasieval, till del att slå hål på en del myter och istället skapa ett intresse om ett arbete inom teknik och industri.

– Men det gäller också för politiker och myndigheter att våga gå före och vara tydliga med att det inte uteslutande är individens behov som styr utbildningssystemet. Vi behöver en dialog på alla nivåer, säger Johan Olsson.

Flera viktiga kuggar

Vid sidan av näringslivet är det ytterligare aktörer som är viktiga kuggar när reformen tar fart: utbildningarnas olika huvudmän, myndigheter och det offentliga, kommuner och regioner. Tillsammans har de den fakta, till exempel om elevkullars storlek, var olika utbildningslinjer är lokaliserade, söktryck och liknande, som ger underlag för hur utbildningarna ska dimensioneras. Det kräver en fördjupad samverkan som inte alltid finns idag, dels olika kommuner emellan, dels mellan de olika aktörerna på utbildningsområdet –för att skapa en bredare, tydligare bild av var inom arbetsmarknaden som behoven är som störst.

– Det bygger på en helt annan dialog än vad vi har idag och jag tycker redan att vi börjar gå i bra takt, säger Mats Andersson, näringspolitisk expert på Teknikföretagen.

Det är Skolverket som tar fram det nationella planeringsunderlaget som de enskilda regionerna och kommunerna sedan arbetar vidare på. Den nya inriktningen av gymnasieutbildningarna är nu inte mer en ett par veckor bort och ännu är förberedelserna runt om i landet på olika nivåer. Men hälften av regionerna i landet har redan utvecklat sina kontakter med näringslivet. Sammantaget är tilltron till det nya sättet att arbeta stort hos alla inblandade.

– Den regionala planeringen ser bra ut, även om vi har mycket att göra, säger Mats Tingvall, seniorkonsult på WSP som på Svenskt Näringslivs uppdrag har utrett hur långt regionerna kommit i planeringen.

Målsättningen att öka antalet elever inom yrkesutbildningarna kräver också att tillgången på yrkeslärare stärks. Liksom i arbetet på att visa elever och föräldrar på fördelarna med ett arbete inom teknik- och hantverksyrken, behöver fler inspireras att bli yrkeslärare och se de karriärmöjligheter som finns.

– Kompetensutveckling av befintliga yrkeslärare är en del, stärkt marknadsföring till yrkesläraryrket en annan. Dessutom är omställningsstudiestödet ett bra redskap för att öka antalet yrkeslärare, säger Johan Olsson.

Alla inblandade är medvetna om att anpassningen av gymnasieutbildningen efter arbetsmarknadens behov är en lika efterlängtad som omfattande reform som kommer att kräva tid för att ge återbäring: ” Men vinsterna är stora, för arbetsgivare, individ och samhälle”, skriver WSP i rapporten och konstaterar också en avgörande fördel:” Ett av de större mervärdena som har skapats under reformens första tid, är att aktörer kopplade till gymnasial utbildning idag inte kan undvika att tala om att utbildningar ska anpassas efter arbetsmarknadens behov och inte bara individers intressen.”

Mats Andersson på Teknikföretagen håller med och ser en god utveckling på sikt:

– Om fem år har vi ett större utbud av utbildningar som är mer anpassat till arbetsmarknadens behov, säger han.

När för få elever väljer att läsa en yrkesutbildning på gymnasiet spelar yrkesutbildningen inom komvux en stor och viktig roll i att förse arbetsmarknaden med efterfrågad kompetens. För att nå dit är det ytterst angeläget att utbudet av yrkesutbildningar svarar mot arbetsmarknadens kompetensbehov och tillgängliggörs för de vuxna som vill skaffa sig en yrkesutbildning. Där finns ett jobb att göra och förhoppningen, och förväntan, är att denna reform ska leda till ett bredare utbud som bättre svarar mot kompetensbehovet inom näringslivet i större utsträckning, menar Hanna Cederqvist, policyexpert för kompetensförsörjning.

– Vi hoppas att reformen ska leda till bättre matchning mellan utbildning och kompetensbehoven på arbetsmarknaden. Redan nu ser vi att reformen med planering och dimensionering har gett avtryck i samtalen om yrkesutbildning runt om i landet, säger hon.