”Slajm och K-pop” – så kan unga lockas till STEM-utbildningar

Sverige står inför stora samhällsutmaningar – till exempel klimatomställningen, digitaliseringen och en stigande global konkurrens. Samtidigt växer bristen på ingenjörer, tekniker och forskare. På ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv nyligen diskuterades hur fler ungdomar kan lockas till STEM-ämnena (Science, Technology, Engineering, Mathematics).

– Sju av tio företag uppger att det är brist på den kompetens som efterfrågas och var fjärde rekryteringsförsök misslyckas helt. Det är bland annat ingenjörer och yrkesutbildare som är svårast att få tag på idag. Under de senaste 20 åren har efterfrågan på STEM-utbildade personer tredubblats och förväntas öka kraftigt fram till 2035, sa Isabelle Galte Schermer, moderator från Svenskt Näringsliv, när hon inledde seminariet.

Intresse räcker inte

Ulrika Sultan, forskare i Teknikens didaktik vid Chalmers, varnade för att politiken alltför ofta stirrar sig blind på att ”intresse” för de olika STEM-ämnena är en förutsättning. Hon menade att intresse är föränderligt och svårt att mäta.

– Intresse i STEM-strategin lyfts fram som en avgörande faktor, men det är komplext. Jag kan ju vara jätteintresserad av att titta på Youtube, men jag kanske inte blir en Youtuber för det, sa hon och fortsatte:

– Intresse är inte något stabilt utan förändras över tid. Ett barn kan älska dinosaurier i förskolan men tappa intresset för det i högstadiet – därför är det svårt att mäta intresse bara i ansökningar eller yrkesval.

Ulrika Sultan pekade också på problemet med symboliska satsningar, till exempel det som gjorts för att öka tjejers intresse av STEM.

– Vi vill gärna jobba med kvinnliga förebilder för att det är så enkelt att ticka av i verksamhetsrapporteringen, men det gör ofta ingen skillnad eftersom man inte kan välja att vara en förebild. Det är alltid den som observerar som väljer ifall du är en förebild, sa hon.

Självförtroende och stödstrukturer

Selma Hodzic är ordförande för föreningen Girls in STEM och medlem i regeringens STEM-delegation. Organisationen har flest medlemmar i gymnasiet och uppåt, men riktar sig också till låg- och mellanstadiet för att bredda bilden av vad STEM kan vara.

Hon lyfte fram behovet av att bygga nätverk och stärka ungas självbild.

– Bara att vi får in fler tjejer och att vi kan stärka deras självförtroende på något sätt kommer ju ge jättemycket, sa hon.

– Det handlar inte bara om dinosaurier eller bilar utan allting runtom – att visa vad man faktiskt kan göra med de här ämnena.

Koppling till populärkulturen

Författaren och tv-producenten Elin Ek menade att näringsliv och skola kommunicerar för dåligt med barn och ungdomar.

– Det är som att ni skriker efter arbetskraft … och ändå så är det enorma glapp. Jag träffar lärare och pedagoger som inte har någon aning om vad STEM är, och folk i näringslivet som aldrig har hört uttrycket, sa hon.

Hon anser att ett tungt ansvar ligger på lärarutbildningarna.

– Om man läser till grundskolelärare i förskole- till tredje klass har man stor möjlighet att påverka barnen. Men där ges bara tio veckors utbildning i naturvetenskap och teknik vilket är för lite för att de här ämnena ska komma i fokus, sa Elin EK.

Hon efterlyste nya grepp.

– Ni måste lyssna på vad tjejerna tycker är intressant. I dag kan det vara slajm, K-pop eller något helt annat. Men vi måste visa att det också kan vara STEM. Slajm tillverkar man med raklödder och linsvätska. Det kan väcka intresset för kemi.

Näringslivets behov

För arbetsgivare är frågan brännande. Åsa Manelius, vd för Novavax, beskrev hur hela läkemedelsindustrin skriker efter kompetens.

– Vi ser brist i alla våra områden. Vi behöver forskare, ingenjörer, processtekniker och laboratoriepersonal. Vi behöver mer av allt, sa hon.

Hon betonade vikten av att visa den nytta som STEM-ämnena kan resultera i.

– Det handlar väldigt mycket om hur vi kopplar tekniken med vad vi kan göra med vår kunskap, sa Åsa Manelius.

Ericsson är ett av Sveriges största teknikbolag och har genom åren ställt om från att vara hårdvarufokuserat till att i allt högre grad utveckla mjukvara. Kompetensbehoven är breda, men tyngdpunkten ligger fortfarande på ingenjörsutbildningar inom elektroteknik, teknisk fysik, automatik, data och IT, menade Anders Österlund, ansvarig för employer branding på Ericsson.

– I grunden söker vi framför allt ingenjörer, men som ett stort teknikdrivet bolag behöver vi egentligen kompetens över hela linjen, sa han.

Anders Österlund ansvarar för att Ericsson uppfattas som en attraktiv arbetsgivare i Sverige, från erfarna medarbetare till studenter. Varje år rekryterar hans organisation omkring tusen unga i så kallade ’early careers’. Han lyfte fram företagets långsiktiga satsningar på Kodcentrum, Mattecentrum och studentambassadörer.

Samtidigt konstaterade han att Ericsson har ett relativt högt vakansläge.

– Det tar tid. På vissa områden är det jättetufft att hitta rätt kompetens, sa Anders Österlund.

Det krävs mer än tillfälliga kampanjer för att lösa bristen på STEM-kompetens, konstaterade panelen. Här är nyckeln långsiktiga stödstrukturer, bättre lärarutbildning och att synliggöra hur STEM faktiskt formar framtidens jobb och samhällslösningar.

– Framtiden skapas och formas i samspel med individens vetenskapliga kapital. Och flickors vetenskapliga kapital begränsas när de inte får samma exponering, sa Ulrika Sultan.