Ny nationell yrkesutbildning ger hopp
Den nya utbildningsformen Nationell yrkesutbildning, NY, som nu testas kan bli en viktig pusselbit för Sveriges kompetensförsörjning. Det visar vår genomgång av försöksverksamheten, skriver Hanna Cederqvist, policyexpert kompetensförsörjning.
Den nya utbildningsformen Nationell yrkesutbildning, NY, som nu testas har potential att bli en viktig pusselbit för Sveriges kompetensförsörjning. Det visar vår genomgång av försöksprojektet, skriver experten Hanna Cederqvist.
Kompetensbristen är ett av de största tillväxthindren för svenska företag. Sju av tio rekryterande företag upplever svårigheter att hitta rätt kompetens, och så många som vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas helt. Orsakerna är flera, men två av de mest framträdande är bristen på personer med rätt yrkeserfarenhet och, framför allt, rätt gymnasial yrkesutbildning.
För att möta denna utmaning krävs fler vägar till efterfrågestyrd yrkesutbildning. Förändringar i det regionala yrkesvux är en del av lösningen, men det räcker inte. Därför är det glädjande att se potentialen i den pågående försöksverksamheten med Nationell yrkesutbildning (NY). Genom att använda den framgångsrika modellen från yrkeshögskolan (YH) även på gymnasial nivå, och möjliggöra för näringslivet att i samverkan med utbildningsanordnare ansöka om medel hos Myndigheten för yrkeshögskolan, kan vi skapa ett utbildningsutbud som är träffsäkert, efterfrågestyrt och leder till jobb.
Svenskt Näringsliv har i en ny promemoria analyserat näringslivets samlade erfarenheter av NY så här långt. Resultaten är lovande, men vi identifierar också avgörande faktorer för att utbildningsformen ska nå sin fulla potential.
1. NY stärker och breddar kompetensförsörjningen
Försöksverksamheten, som inleddes hösten 2024, visar redan tydliga tecken på att bredda utbildningsutbudet. Tack vare NY har nya och fler utbildningar startats som annars inte hade blivit av. Det gäller dels för mer etablerade yrkesroller där det tidigare funnits få utbildningsvägar, dels för helt nya yrkesroller som saknat formella utbildningar. Detta är en särskild styrka för smala, specialiserade yrken där företagens behov nu kan mötas. Vidare ser vi att NY, genom riksrekrytering och geografisk spridning, når nya och motiverade målgrupper, vilket återspeglas i ett gott söktryck. Vi ser även att utbildningsanordnarnas arbetssätt och nära samarbete med företagen bidrar.
2. Säkerställ stark arbetslivsanknytning
För att NY ska bli lika framgångsrikt som YH, måste YH-modellens bärande delar även vara bärande inom NY. En stark och genuin arbetslivsanknytning måste genomsyra hela processen – från utformning av utbildning till ansökan och genomförande. öretagens medverkan är avgörande för att säkerställa att utbildningarna är relevanta, håller hög kvalitet och ger de läranderesultat som arbetsmarknaden kräver. Arbetslivsanknytningen bör stärkas och tydliggöras i både reglering och processer kring NY.
3. Fokus på näringslivets efterfrågan och läranderesultat
Precis som YH måste NY vara strikt efterfrågestyrt. Målet är att vara en effektiv väg till jobb, vilket förutsätter jobb, och då behöver utbildningarna möta arbetslivets kompetenskrav. I vissa fall är möjligheten att ställa krav på särskilda förkunskaper avgörande för att studenterna ska kunna tillgodogöra sig utbildningen och nå målen på utsatt tid.
Erfarenheterna visar också vikten av branschdialoger för att analysera behov och ge stöd i processen kring ansökningar. För vissa yrkesroller, särskilt de som regleras i förordning, certifikat eller kollektivavtal, kan branschernas inflytande behöva vara starkare inom NY än inom YH. Detta för att säkerställa att individen kan bli verksam inom det yrke som utbildningen leder till.
4. Säkra framtiden efter försöksverksamheten
Att NY bedrivs som en försöksverksamhet är positivt. Det ger möjlighet att testa, utvärdera och utveckla. Denna tid måste användas klokt för att systematiskt samla kunskap om olika utbildningsupplägg, studieformer och utbildningsområden. Diskussionen om NY ska permanentas efter 2028 är redan i gång. Oavsett om försöksperioden förlängs eller övergår i en permanent form är en sak avgörande: det får inte uppstå ett glapp. En paus skulle riskera att rasera den kunskap, de strukturer och det engagemang som redan byggts upp.
5. Resultaten avgör framtiden för NY
Ännu är det för tidigt att dra definitiva slutsatser, men de initiala resultaten är hoppingivande. Nationell yrkesutbildning har potential att bli en viktig pusselbit för Sveriges kompetensförsörjning. Det är en utbildningsform som kan ge fler människor chansen att ställa om eller få ett första jobb i yrken där det idag råder stor brist. För att lyckas måste vi noga följa utvecklingen, mäta resultaten och säkerställa att utbildningarna leder till jobb. Om vi ger NY rätt förutsättningar kan den bli en kraftfull motor för både individers utveckling och Sveriges tillväxt.
