Nytt förslag: Så ska yrkesvux växla upp

År 2035 kommer det att saknas 290 000 yrkesutbildade i Sverige, visar officiell statistik och prognoser från SCB. Redan idag uppger hälften av arbetsgivarna att det råder brist på personer med gymnasial yrkesutbildning.

För att förbättra matchningen på arbetsmarknaden och möta kompetensbehovet måste tillgången till yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå stärkas. I rapporten Yrkesvux som jobbmotor konstaterar Svenskt Näringsliv att utbudet behöver breddas och göras mer relevant, för att möta näringslivets behov av kompetens och omställning, men också för att få fler individer i jobb.

Svenskt Näringsliv föreslår därför att ett nytt system för yrkesvux inrättas. Det ska bygga på en ansökningsmodell och finansieras via ett permanent statsbidrag. Både offentliga och privata utbildningsaktörer ska kunna söka medel för att anordna yrkesvuxutbildning.

– En reformering är nödvändig för att mer och kraftigare kunna utnyttja den potential som vi anser att yrkesvux har för att skapa fler arbeten. 9 av 10 som läser en yrkesvuxutbildning har anställning inom tre år, säger Johan Olsson, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

Ska underlätta kompetensförsörjning

Enligt förslaget ska yrkesvux enbart användas för att underlätta arbetsmarknadens kompetensförsörjning, och branschernas makt och inflytande över utbildningsformen ska stärkas. På så sätt ska yrkesvux bli ett bra komplement till gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen.

– Det hänger såklart ihop med den övergripande reformering som vi vill se av den svenska gymnasiala utbildningen. Till exempel måste vi gå från att 30 procent av en årskull går en yrkesutbildning på gymnasiet till att 40 procent tar examen från en yrkesutbildning, säger han.

Under ett seminarium där rapportens presenterades höll Thomas Persson, generaldirektör på Myndigheten för yrkeshögskolan, med om vikten av inflytande från arbetslivet.

– Närheten mellan arbetsliv och utbildningar är det viktigaste för yrkeshögskolan. Att arbetslivet är med i framtagandet av utbildningar och är med och genomför dem, inklusive praktiska moment, har visat sig vara väldigt bra, säger han.

Massivt rekryteringsbehov

Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen, berättade om ett massivt rekryteringsbehov i transportbranschen fram till 2035.

– Gymnasieskolan kommer inte att kunna tillfredsställa transportsektorns behov utan det måste hända saker när det gäller vuxenutbildningen. Ett medskick till politiken är att satsa på samverkan – reellt.

Caj Luoma vill se att resurser som hanterar samverkan tillsätts centralt för att säkerställa att den blir av.

– Det går inte att skicka ut det på regional nivå och hoppas att det fungerar. Jag har också stora förhoppningar på dimensioneringen som nu sker inom gymnasieskolan, och förhoppningsvis även inom vuxenutbildningen där tror jag att mycket av lösningen ligger framöver.

Även Elin Kebert, expert på kompetensförsörjning på Byggföretagen, har förhoppningar om att politiken ska prioritera samverkan med näringslivet.

– Företagen vill vara med och bidra till lösningar på kompetensförsörjningen på alla plan – till integration, bostäder, vägar och klimatomställning. Jag hoppas att en hand sträcks ut till näringslivet för det behövs en del förändringar.

Som exempel nämner hon utbildningen i samhällsbyggnad på Yrkeshögskolan. Där är söktrycket så högt att den som är yrkesväxlare inte har någon möjlighet att komma in.

– Olika grupper måste få ta del av den här utbildningsformen som är väldigt träffsäker om den görs på rätt sätt – i samverkan med branschen, säger Elin Kebert.

Hon har uppfattningen att vissa kommuner är rädda för att satsningar på yrkesutbildningar ska bli dyra.

– Men det är viktigt att de kommer ihåg att det finns ett stort intresse från stora och små företag att vara med och bidra på olika sätt. Man måste utgå från det regionala behovet.