Regeringen tar viktiga steg mot ett mer långsiktigt statsbidrag för yrkesvux
Regeringen har beslutat om en ny modell för statsbidraget för regionalt yrkesvux. Med en stärkt långsiktighet och bättre planeringsförutsättningar ökar nu möjligheterna att erbjuda fler och bredare yrkesutbildningar som svarar mot arbetsmarknadens behov, slår experten Hanna Cederqvist fast.
Bristen på yrkesutbildad arbetskraft är ett av Sveriges mest akuta tillväxthinder. Hälften av alla rekryterande företag söker efter personer med gymnasial yrkesutbildning, och var fjärde rekryteringsförsök misslyckas idag helt. Enligt SCB:s beräkning riskerar Sverige att sakna 230 000 individer med gymnasial yrkeskompetens år 2040. Trots detta har statsbidraget för regionalt yrkesvux under flera år varit underutnyttjat – ett mångbottnat problem som till viss del beror på bristande planeringsförutsättningar och långsiktighet i finansieringen.
Nu tar regeringen nästa steg för att ändra på det.
En ny modell med grundfinansiering och tilläggsbidrag
Förändringarna innebär en ny modell för statsbidraget för yrkesvux, med två olika potter. Den första potten är en långsiktig grundfinansiering som fördelas utifrån invånarantal och arbetslöshet. All utbildning som finansieras med grundbidraget ska medfinansieras av kommunerna med minst 30 procent. För de kommuner som anordnar yrkesutbildning och förbrukar grundbidraget finns möjlighet till tilläggsfinansiering, utan krav på medfinansiering från kommunerna.
Förändringarna ökar långsiktigheten, men framförallt innebär de att resurser fördelas utifrån den utbildning som faktiskt genomförs, snarare än utifrån kommunernas planering. Det gör att kommuner som genomför mycket utbildning får tillgång till mer medel, samtidigt som risken minskar för att medel blir outnyttjade eller ”låses in” hos kommuner som inte genomför planerad verksamhet.
– Yrkesutbildningen för vuxna behöver vara en kraft för fler yrkesutbildade. Den nya modellen kan i bästa fall bidra till en effektivare användning av medlen som avsätts för yrkesvux och ett bredare utbud av efterfrågad yrkesutbildning, säger Hanna Cederqvist, policyexpert, kompetensförsörjning.
Förändringarna träder i kraft den 22 juli 2026 och tillämpas första gången avseende statsbidraget för bidragsåret 2028.
Steg i rätt riktning – men fler åtgärder behövs
Förslaget om den nya modellen är ett förslag från Yrkesvuxutredningen (SOU 2024:16 Växla yrke som vuxen) och är en del av det breda reformarbete som pågår inom den gymnasiala yrkesutbildningen för vuxna. Redan under 2025 genomfördes en rad förändringar: ersättningsnivåerna höjdes med 20 procent, det möjliggjordes att bevilja statsbidrag för upp till tre år i taget och differentierade ersättningsnivåer som bättre speglar kostnaderna för dyra utbildningar införs från 2027.
Svenskt Näringsliv står bakom både den fleråriga grundfinansieringen med möjlighet till tilläggsbidrag och höjningen av statsbidragsnivåerna. Förändringarna bidrar till att stärka planeringsförutsättningarna och öka möjligheterna att erbjuda ett bredare utbud av yrkesutbildningar.
– Reformen löser dock inte alla utmaningar. Behovet av en statlig finansieringsmodell för investeringstunga utbildningsmiljöer, stärkt branschinflytande, riksrekrytering samt förändrade urvalsregler som ger yrkesverksamma bättre tillgång till sammanhållen yrkesutbildning kvarstår. Det behöver säkerställas att de avsatta medlen för utbildning når hela vägen fram. Reformarbetet inom yrkesvux måste fortsätta, säger Hanna Cederqvist.
Vikten av uppföljning
Det är avgörande att de nya medlen verkligen leder till ett breddat utbud av yrkesutbildningar – och inte koncentreras till redan väl etablerade utbildningar. Skolverket bör ges ett tydligt uppdrag att följa upp och utvärdera hur de rekvirerade medlen används, i vilken utsträckning utbildningarna speglar de regionala planeringsunderlagen och arbetsmarknadens behov, och vilka resultat de faktiskt leder till. Utfallet bör ha en tydlig påverkan på framtida tilldelning.
– Sverige har inte råd att tappa tempo i kompetensförsörjningsarbetet. Den nu beslutade reformen är ett välkommet steg – takten i reformarbetet måste hållas uppe, säger Hanna Cederqvist.
