Statusen på läraryrket har sjunkit stadigt. Men utvecklingen går att vända, menar skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren. Han vill locka svenska toppstudenter att gå en helt ny form av lärarutbildning. ”Du ska få en elitstämpel som lärare”, säger han.
Det svenska läraryrkets status har under lång tid försämrats, vilket resulterat i sjunkande söktryck och lägre antagningspoäng till lärarutbildningarna. Samtidigt har kritiken tidvis varit hård mot kvaliteten i utbildningarna, inte minst från lärarstudenterna själva (länk).
– Jag tycker att det är slarvigt när vi pumpar in så mycket pengar i lärarutbildningen och inte får ett bättre resultat, sa Lisa Oldmark, HR-direktör på friskolekoncernen AcadeMedia, på ett seminarium arrangerat av Näringslivets skolforum.
– Vi som seniora lärare måste lägga så mycket tid på att hjälpa de nya lärarna som kommer till oss att vi inte hinner med vår egen undervisning.
AcadeMedia startade i höstas ett eget introduktionsprogram för nyutbildade lärare som kommer till skoljätten. Ett viktigt inslag i programmet är att lära de nyblivna lärarna ledarskap, bland annat för att styra bättre i klassrummet eller hantera föräldrar.
– Det är synd att vi i stället för att fokusera på att utveckla undervisningen måste rusta upp lärarna med sådant som jag tycker de borde ha med sig från sin utbildning, säger Lisa Oldmark.
Ylva Lagesson är chef på ledarskapsprogrammet Teach for Sweden som bland annat hjälper akademiker mitt i karriären att sadla om till lärare. Ett av de stora problemen, menar hon, är att andelen behöriga lärare är så låg.
– Jag blir riktigt upprörd när man konstaterar att det bara är drygt 50 procents lärarbehörighet i kommunerna där eleverna presterar sämst, säger hon.
Hon vittnar om att huvudmännen ofta agerar bromskloss. De flygfärdiga lärarna från Teach for Sweden är inte alltid välkomna trots att många kommuner har så stor andel obehöriga lärare:
– Vi har jättemånga fantastiska deltagare, men flaskhalsen är att vi inte får ut dem till skolorna. Av någon anledning så ses det mellan fingrarna, man fortsätter att undervisa med icke-behöriga och icke-kompetenta lärare, säger Ylva Lagesson.
Nyligen lämnade utredaren Peter Honeth sitt betänkande Utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna till utbildningsminister Johan Pehrson (L) och skolminister Lotta Edholm (L). Förslagen innebär bland annat att alla som vill bli lärare i framtiden måste ha minst betyget C i svenska. Det kommer att leda till att antalet nybörjarstudenter minskar, men samtidigt bedöms avhoppen minska kraftigt. Målet med de skärpta kraven är att statusen på lärarutbildningen höjs.
I det föreslagna betänkandet föreslås också en omstrukturering av lärarutbildningarna. De mer teoretiska och abstrakta delarna tas bort, och i stället läggs större vikt vid ämneskunskaper och ämnesdidaktik. Blivande låg- och mellanstadielärare ska också bli bättre i läs- och skrivinlärning.
Lisa Oldmark är nöjd med flera av förslagen.
– Vi tror på färre utbildningsplatser och vill ha mer kvalitet. Visst, vi får färre lärare, men jag tycker att det är bättre att försöka lösa det problemet på andra sätt. Det tar så mycket kraft och energi för oss att hjälpa den nyblivna läraren som ofta inte kan det grundläggande som att skriva och läsa, säger hon.
Teach for Sweden är en systerorganisation till Teach For America, men det svenska arbetssättet är annorlunda på flera centrala punkter. I USA rekryteras unga, högpresterande studenter, ofta från elituniversitet, som förbinder sig att undervisa i skolor med stora utmaningar under minst två år. De får en kvalificerad men kort utbildning i ledarskap och pedagogik och genomgår sedan löpande kompetensutveckling. Genom samarbeten med företag erbjuds de också praktikmöjligheter i näringslivet.
De två obligatoriska åren på en skola i ett utanförskapsområde kan bana väg för ett toppjobb i näringslivet, om elitlärarna så vill:
– För företagen blir det delvis en rekryteringsplattform där de får tillgång till högpresterande individer som har praktiska erfarenheter från en väldigt tuff miljö, säger skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren, IFN, som har analyserat modellen i rapporten En elitutbildning för unga lärare - lärdomar från Teach For America-modellen.
Nu vill han att Sverige inspireras av det amerikanska programmet. Han vill bland annat skapa ett särskilt antagningsspår för unga högpresterande individer samt få till ett mer långtgående samarbete med näringslivet. Ökad finansiering, också från företag, blir nödvändigt för att skala upp programmet.
Forskning visar att elever som undervisas av Teach For America-lärare presterar bättre, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden.
– Över lag så visar forskningen att elever som undervisas av lärare som gått igenom det här programmet tenderar att lära sig mer, speciellt i matte, säger Gabriel Heller Sahlgren.
Med tanke på det amerikanska programmets utformning så är det inte förvånande att många lärare lämnar yrket efter de två obligatoriska åren. Men även när man tar hänsyn till det visar forskningen att resultaten hos eleverna förbättras:
– Det beror dels på att man får nya lärare från Teach For America, dels på att lärarna bidrar så pass mycket till inlärningen att det överväger de negativa effekterna som följer av att en del lämnar yrket, säger Gabriel Heller Sahlgren.
Hans huvudargument är att en svensk elitutbildning skulle stärka läraryrkets status:
– Du får en elitstämpel som lärare. Det är något som du alltid kan ha med dig i ditt CV. Förhoppningsvis stannar du kvar i utbildningssystemet. Men gör du inte det så får du ändå med dig något värdefullt därifrån, säger han.
För att förbättra lärarförsörjningen och läraryrkets status drar den här rapporten lärdomar från Teach For America-modellen. Modellen härstammar från USA och har historiskt utgjorts av en alternativ lärar- och ledarskapsutbildning för unga toppstudenter, ofta med examen från elituniversitet.
Rekryterna till programmet förbinder sig att undervisa i en skola med sämre förutsättningar i minst två år. De genomgår en intensivutbildning i ledarskap och pedagogik i Teach For Americas regi – och får då också undervisa i lovskola – för att därefter börja undervisa, samtidigt som de läser en påbyggnadsutbildning (vars utformning varierar mellan delstaterna) för att nå behörighetskraven (som också varierar mellan delstaterna).
De får även kompetensutveckling för att utveckla sitt ledarskap.