Rapport: Ökad byråkrati avslöjar bristande effektivitet

De långa köerna till vården leder till mänskligt lidande för den enskilde men även till ökade sjukskrivningar och produktionsbortfall, vilket drabbar näringslivet. Enligt beräkningar var samhällskostnaderna för sjukskrivningar längre än 14 dagar 71 miljarder kronor 2022.

Regionernas kostnader för vården, som utgör nästan 90 procent av verksamheten, har ökat successivt sedan åtminstone 2009. Enligt våra beräkningar är ökningen nästan en procent per år i fasta priser, med hänsyn tagen till demografiska förändringar. Antalet anställda i regionerna har också ökat, med i snitt 0,7 procent per år från 2016. Även den siffran är utöver det som hade behövts med hänsyn till den demografiska utvecklingen.

Ett särskilt bekymmer är den tilltagande byråkratin. Antalet administratörer växer betydligt snabbare än personalstyrkan generellt. SKR:s egen statistik visar att administratörerna har växt med 17 procent sedan 2016 medan den generella ökningen av antalet anställda är 10 procent.

Den stora mängden administrativt arbete som vårdpersonalen behöver hantera vid sidan av sitt kärnuppdrag gör att tiden för direkt patientarbete minskar. En undersökning av McKinsey i samarbete med Läkarförbundet visade att nästan 20 procent av läkarnas tid går åt till administration och dokumentation och att läkarna själva bedömer att denna andel ökar. Endast 40 procent av tiden används till patientmöten. Undermåliga IT-system, otydlig styrning och bristfälliga stödresurser anges av läkarna som problemområden som hindrar bättre resurshushållning.     

Antalet läkarbesök per invånare är också den lägsta bland jämförbara länder. Samtidigt är antalet läkare per 1000 invånare bland de allra högsta, vilket tyder på en svag produktivitet. Varje svensk besöker en läkare i snitt 2,3 gånger per år medan OECD-snittet är 6 gånger.

Även andra yrkeskategorier i vården drabbas självklart av vårdens byråkrati. Ett nedslag i verkligheten är den undersökning som gjordes på Södersjukhusets akutmottagning, där det framkom att en sjuksköterska i genomsnitt använder 53 minuter av sin tid på ett arbetspass att logga in i datasystemet.

Dubbel och trippeldokumentation, olika krångliga regelverk , pappersfaxande, och patienter som själva måste upprepa sin hela sjukdomshistoria vid varje ny vårdkontakt är symptom på den administrativa härdsmältan. Det är ett enormt problem att personalens kärnkompetens inte nyttjas på rätt sätt, det är ett hot både mot arbetsmiljön och den långsiktiga kompetensförsörjningen.

De mångåriga försöken att lösa problemen genom att tillskjuta mer pengar från staten måste också brytas. Kommuner och regioners rop efter statsbidrag har lett till otillräckligt budgetutrymme för viktiga reformer som behövs för att stärka företagande, minska arbetslösheten och säkra kompetensförsörjningen. Tillväxten i Sverige bedöms av EU-kommissionen för närvarande vara lägst i hela EU.  

Regionerna har en viktig roll att fylla för att Sverige ska komma på rätt väg. I dagsläget handlar det om att vässa ledning och styrning, så att kostnadskontrollen skärps, byråkratin minskar och produktionen av sjukvård ökar. Men för att långsiktigt få en effektivare vård krävs strukturella reformer.

Svenskt Näringsliv presenterar i sin rapport ”Reformer för en tillgänglig, effektiv och innovativ hälso- och sjukvård” åtgärdsförslag på både kort och lång sikt för att åtgärda problemen. Staten måste ta sitt ansvar inom vissa nyckelområden, som digitalisering, vårdköer, uppföljning och kvalitetsredovisning. Antalet regioner måste bli färre och staten måste bli tuffare i sin styrning av regionerna. När regionerna blir färre måste också organisation och arbetssätt moderniseras och professionaliseras.

Läs artikeln i Dagens Medicin: ”Antalet regioner måste bli färre”

Läs också artikeln i Expressen: Minska antalet regioner för att fixa vårdens kris