Så undviker kommuner resursslöseri i skolan

Hur kan mer värde för skattepengarna skapas i skolan? Frågan diskuterades nyligen på ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv.

– Den demografiska utvecklingen har lett till att kommunsektorn står inför ett hårt finansiellt tryck. Andelen invånare i icke-arbetsför ålder i Sverige ökar successivt och andelen i arbetsför ålder minskar. Samtidigt ökar efterfrågan på välfärdstjänster, sa Anders Morin, välfärdspolitisk ansvarig på Svenskt Näringsliv.

Att effektivisera, vilket innebär att få ut mer välfärd för varje skattekrona, är avgörande. Annars väntar skattehöjningar och en tilltagande brist på arbetskraft, menar han.

– Det finns effektiviseringspotential. Effektivisering handlar inte om att ”springa snabbare” utan att jobba smartare.

Men precis som för övriga välfärdsverksamheter skiljer sig både kostnader och kvalitet, när man rensat för olika strukturella faktorer, kraftigt mellan olika kommuner. Under seminariet lyftes Kalmar, Nacka och Sundbyberg fram för att de lyckats leverera hög kvalitet i skolan till låga kostnader.

– Det som varit signifikativt för de kommuner som presterar bra är bland annat att man har mätbara mål som följs upp enligt en strukturerad modell och att man gör det i en kombination med en tillitsbaserad styrning.

Dessutom jobbar kommunerna även proaktivt med personalen och ser till att det finns en gemensam målbild och vision.

– Det handlar i grunden om att ha en kombination av målstyrning och tillitsbaserad styrning, sa Anders Morin.

Marie Truedsson, Bildningsdirektör sektorn för Lärande och Bildning i Sundbyberg, berättade att de under en längre tid arbetat fram en vision, som fått benämningen: ”Vad vill du bli när du blir stor? Vi gör det möjligt”.

– Visionen tog vi fram i alla led i organisationen, det är en tydlig ledstjärna och riktning för oss. Den har gett väldigt mycket energi till vår organisation ända ned till lärarnivå.

Hon pekade ut områden som ekonomi, systematiskt kvalitetsarbete, fokus på undervisningens kvalitet, nämnddialog och en pedagogisk utvecklingsgrupp som viktiga.

– Man kan se det som ett pussel där alla delarna hänger ihop. Vi har bland annat jobbat mycket med att stödja och hjälpa våra chefer i stället för att kontrollera och tillrättavisa. Det har visat sig vara väldigt framgångsrikt.

– Vi har även inriktat vårt systematiska kvalitetsarbete på dialog så vi undersöker mer än vi kontrollerar. Vi jobbar med fokus på resultat och lärandeprocesserna, sa hon på seminariet.

Även Lasse Johansson (S), ordförande utbildningsnämnden i Kalmar, lyfte fram vision, mål, styrkedja och systematiskt kvalitetsarbete som viktiga faktorer. Han berättade att de har en decentraliserad organisation.

– Vi har en förvaltningschef som är chef för rektorerna. Det finns inga mellanchefer eller övriga steg mellan förvaltningschef och rektorer, vilket gör att det inte försvinner pengar där.

– Därmed lägger vi också mycket ansvar och befogenheter på rektorerna. Eftersom vi trycker ut så mycket pengar som möjligt i organisationen så lägger vi också stor tillit till att rektorerna tar hand om sina enheter, då försvinner det väldigt lite resurser.

Han menar att andra kommuner skulle kunna anamma samma arbetssätt som gjort Kalmar så framgångsrikt.

– Det tar tid, men oavsett vilken politisk färg som styr så handlar det om kontinuitet. Det tar mer än en mandatperiod men man skulle kunna införa det här i de flesta kommuner tror jag.