En stor andel av de svenska nyexaminerade lärarna riktar hård kritik mot lärarutbildningarna, visar en ny undersökning. ”Endast en tredjedel av de nyutexaminerade lärarna anser att utbildningen har rustat dem för sitt yrke”, säger Karin Johansson, vice vd.
Näringslivets skolforum har via Ungdomsbarometern frågat relativt nyutbildade lärare som idag arbetar i skolan om de anser att lärarutbildningen på landets universitet och högskolor har gett dem en bra grund att stå på.
– Det här är ganska dystert. Endast en tredjedel av de nyutexaminerade lärarna anser att utbildningen har rustat dem för sitt yrke, sa Karin Johansson, vice vd, på seminariet ”Lär lärarutbildningen lärarna att lära eleverna?”.
– Ett företag som hade fått en sådan kundundersökning sig till livs hade inte överlevt långsiktigt.
Extra allvarligt är läget inom områdena läsning och skrivande där 40 procent av de som svarade i undersökningen anser att lärarutbildningen inte har rustat dem för yrket.
Just när det gäller läs- och skrivfärdigheter finns i dagsläget flera evidensbaserade arbetssätt som ger mycket goda resultat, särskilt för elever som har svårt att lära sig läsa och skriva svenska. Detta gäller inte minst användningen av phonics i den tidiga läsinlärningen, det vill säga att systematiskt träna barnen i avkodning och ljudning av bokstäver.
Ändå får phonics ytterst lite utrymme i lärarundervisningen, konstaterar Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och en av författarna till rapporten En F-3-lärarutbildning på vetenskaplig grund för bättre tidig läs- och skrivutveckling. Den presenterades nyligen av Näringslivets skolforum.
En genomgång av kurslitteraturen för blivande F-3-lärare (förskoleklass och lågstadium) avslöjar luckorna i lärosätenas kurser i tidig läs- och skrivinlärning. Inte minst Phonics/Ljudning behandlas styvmoderligt; metoden tas bara upp i ungefär 16 procent av litteraturen.
Den pedagogiska inriktningen Science of Reading, som bland annat förespråkar Phonics, får över lag litet utrymme i lärarutbildningen, menar Agneta Gulz.
–Det är väldigt mycket tal om kommunikativa förmågor och språkliga förmågor i stället samt ganska mycket material om abstrakta teorier om språkutveckling. Men mycket, mycket lite handlar om hur man konkret arbetar med att utveckla ett skriftligt eller muntligt språk, säger Agneta Gulz.
Det saknas också en tydlig vägledning för lärarstudenterna om det starka vetenskapliga stödet för till exempel Phonics, menar hon. I stället presenteras den ofta som en av många metoder att välja bland.
Agneta Gulz vill ha en tydligare styrning via kursplaner så att lärarutbildningarna kan säkerställa att de F–3-lärare som examineras behärskar vissa nödvändiga kunskaper och färdigheter. Konkret betyder det att F–3-programmen måste fokusera mer på läs- och skrivinlärning och Science of Reading, men även att andra delar av undervisningen får mindre utrymme.
Hon hänvisar också till en undersökning i rapporten där blivande lärare får svara på ett antal frågor. Några av frågorna rör det faktum att vid läs- och skrivinlärning är det av yttersta vikt att rätt bokstäver introduceras för barnen. De ska vara vanligt förekommande bokstäver och konsonanter som går att hålla ut, alltså inte de ”stumma” konsonanterna som d, p eller t.
De blivande lärarna fick i undersökningen svara på vilka bokstäver som de anser är lämpliga i sammanhanget. Bara 47 procent av studenterna valde rätt, det vill säga bokstäver som är vanliga och går att ”hålla ut”. Ännu färre, 26 procent av studenterna, kunde ge en godkänd motivering och det vanligaste felaktiga svaret i övningen var a, b, c, d, e och f (det vill säga alfabetets första sex bokstäver).
–Det här gör mig smått förtvivlad måste jag säga, för det betyder ju att eleverna som får dessa lärare inte erbjuds en rimlig svårighetsnivå. De utsätts för något onödigt svårt, säger Agneta Gulz.
Det finns en omfattande kritik mot att lärarutbildningarna blir alldeles för teoretiska. Det är inte säkert att all forskning är lämpad att föra vidare till studenter som ska förberedas för ett långt yrkesliv. I stället bör undervisningen på lärarutbildningen fokusera mer på de praktiska momenten.
– Den praktiska lärarkunskapen som de blivande lärarna behöver och som de efterlyser får de inte tillräckligt. Lärarutbildning måste ge de blivande lärarna en god grund för att arbeta i den skola som vi har idag, sa Peter Honeth, som utreder lärar- och förskollärarutbildningarna, under Svenskt Näringslivs seminarium. Utredningen presenteras i november.
– Den grundläggande läs- och skrivinlärningen är för spretig. Det finns inte någon samlad bild, inte i lärarutbildningen, men faktiskt heller inte i svensk skola, om vilka metoder som är de som fungerar bäst när det gäller läsinlärning, säger han.
För de som har läs- och skrivsvårigheter är Phonics helt avgörande.
– Det vetenskapliga stöd som finns, inte minst internationellt, men också till viss del i svensk forskning, pekar mot det som brukar kallas Phonics, det som baseras på avkodning där man går igenom de olika bokstäverna och ljuden och kombinerar dem till ord, säger han.
Han menar också att det behövs mer evidensbaserad kunskap om lärande. Vad är det som gör att elever stimuleras och har förmåga att ta till sig kunskap? Han hänvisar till den kognitiva psykologin och den kognitiva neurovetenskapen som har lärt oss mycket om hur hjärnan fungerar och hur dess funktioner påverkar förutsättningarna för lärandet.
– Den typen av kunskap behöver få ett större utrymme i lärarutbildningen, bara för att ta ett exempel, säger han.
Hannes Snabb, ordförande för Liberala Studenter och själv lärare, är också kritisk mot lärarutbildningarna. Han håller med om Agneta Gulz slutsatser och betonar att någon måste rensa bland ämnena som lärs ut:
–Det är alldeles för många examensmål idag. Allt blir urvattnat för studenterna som inte hinner få en djupare kunskap i ämnena, utan de scrollar igenom några böcker snabbt innan de går vidare, säger han.
GymnasieskolaNäringslivets skolforum