Fem myter om kortare arbetstid

Myt 1: Kortare arbetstid förbättrar balansen mellan arbete och fritid och minskar stressen

Varför det inte stämmer: Forskning visar att lagstadgad arbetstidsförkortning inte självklart leder till förbättrad hälsa eller minskad stress. Om kraven på att leverera resultat förblir desamma, eller om arbetsintensiteten ökar för att kompensera för förlorade timmar, kan effekten bli den motsatta. Detta är särskilt tydligt i branscher där det på kort sikt är svårt att effektivisera arbetet genom tekniska lösningar, som inom vård och omsorg. Här kräver arbetsuppgifterna mänsklig närvaro, vilket innebär att kortare arbetstid leder till högre belastning för befintlig personal.

En lagstadgad och generell arbetstidsförkortning riskerar därför att skapa nya utmaningar. Arbetsgivare kan få svårt att bemanna arbetsplatser effektivt, samtidigt som anställda kan uppleva att ökade krav motverkar de avsedda fördelarna med reformen. Flexibilitet genom kollektivavtal och utrymme för lokala initiativ i frågor som arbetsmiljö och ledarskap är betydligt bättre vägar framåt. Genom sådana lösningar kan parter på olika nivåer möta utmaningen om balans mellan arbete och fritid utan att äventyra tillväxt och välstånd.

Myt 2. Svenskar arbetar mer än andra och mer än vad vi gjorde förr

Varför det inte stämmer: Ett återkommande argument för lagstadgad arbetstidsförkortning är att Sverige borde följa exempel från länder som Frankrike och Nederländerna, där kortare arbetsveckor redan är etablerade. Men dessa exempel är förenklade och ofta missvisande.

Den kortare medelarbetstiden i Nederländerna jämfört med Sverige förklaras till stor del av att deltidsarbete är betydligt vanligare bland nederländska kvinnor, vilket bland annat kan tillskrivas kulturella faktorer och skillnader i barnomsorgens utformning. Frankrike, som ofta lyfts fram som en förebild, införde en lagstadgad 35-timmarsvecka år 2000. Den kortare arbetsveckan har inneburit ökade kostnader för privata och offentliga arbetsgivare, vilket i sin tur har minskat utrymmet för nya anställningar och investeringar. Ny lagstiftning har dessutom gjort det möjligt för arbetsgivare att sluta egna avtal med facken om arbetstid och därmed kringgå kravet på sju timmars arbetsdag.

Samtidigt har Sverige redan en av de kortaste årsarbetstiderna, enligt OECD (2023). Tack vare generösa regler för föräldraledighet, semester och andra avtalade lösningar har svenska arbetstagare redan ett betydande utrymme för balans mellan arbete och fritid. Detta utan de negativa bieffekter som stelbenta lagstiftningar har inneburit i andra länder.

Sveriges arbetsmarknad fungerar annorlunda än många av de länder vi jämförs med. Vår modell med kollektivavtal ger arbetsmarknadens parter möjlighet att anpassa arbetstiden efter specifika branschbehov och arbetsvillkor. Denna flexibilitet är en grundförutsättning för vår konkurrenskraft och har bidragit till att stärka den svenska ekonomin.

Myt 3. Kortare arbetstid ökar produktiviteten vilket gör reformen billig

Varför det inte stämmer: Idén om att kortare arbetstid skulle leda till högre produktivitet bygger på antagandet att de anställda arbetar mer fokuserat och effektivt, vilket skulle kompensera för färre arbetade timmar. Det är en teori som saknar stöd i praktiken.

Forskning visar att produktivitetsökningar som följd av arbetstidsförkortningar är marginella om över huvud taget förekommande. Enligt Konjunkturinstitutet (2024) är dessa långt ifrån tillräckliga för att kompensera för bortfallet av arbetade timmar. Dessutom varierar möjligheterna till produktivitetsökningar kraftigt mellan branscher.

Myt 4. Förkortad arbetstid gör att fler får en heltidsanställning

Varför det inte stämmer: Ett av de vanligaste argumenten för lagstadgad arbetstidsförkortning är att det skulle minska arbetslösheten genom att fler personer kan dela på arbetet. Förespråkare menar att färre arbetade timmar per person skulle frigöra arbetstillfällen. Detta kan låta som en attraktiv idé i teorin men förutsätter att arbetsgivarna har ekonomiskt utrymme att anställa fler medarbetare. Verkligheten visar något annat. Samtliga länder som har kortare arbetstid än Sverige har en högre andel deltidsanställda.

Erfarenheter från länder som Portugal och Tyskland, där arbetstidsförkortningar har genomförts, visar att sysselsättningsökningarna varit marginella eller helt uteblivit. Företag har i stället reagerat på ökade arbetskostnader genom att höja priser, minska personalstyrkan eller investera i effektiviseringar som minskar behovet av arbetskraft. Detta undergräver idén om att kortare arbetstid skulle skapa fler jobb.

För svenska arbetsgivare, som verkar i en globalt konkurrensutsatt miljö, skulle en lagstadgad arbetstidsförkortning innebära ytterligare utmaningar. Ökade arbetskostnader kan leda till minskade investeringar och, i förlängningen, försämrad konkurrenskraft. Det skulle hämma företagstillväxten och begränsa näringslivets förmåga att skapa nya jobb. Effekten kan därmed bli motsatsen till vad förespråkarna hoppas på, alltså färre jobb, inte fler.

Myt 5. Kortare arbetstid gör arbetsmarknaden mer jämställd och rättvis

Varför det inte stämmer: Reformens förespråkare påpekar ofta att en kortare arbetsvecka skulle minska skillnaderna mellan olika yrkesgrupper och göra det enklare för småbarnsföräldrar att kombinera arbete och familjeliv. Men i praktiken riskerar en sådan reform att ha motsatt effekt.

Arbetsmarknadens villkor varierar kraftigt mellan branscher, och en generell lagstiftning kan inte ta hänsyn till dessa skillnader. Yrken som kräver fysisk närvaro kan inte minska arbetstiden utan att det påverkar verksamhetens funktion. Detta riskerar att leda till högre arbetsintensitet och ökad stress för anställda, vilket snarare försämrar deras villkor än förbättrar dem.

Därför är lagstiftning om arbetstid fel väg att gå

En styrka med den svenska arbetsmarknaden är dess förmåga att anpassa sig. I decennier har arbetsmarknadens parter förhandlat fram lösningar som balanserar arbetsgivares och arbetstagares intressen. Denna modell gör det möjligt att ta hänsyn till branschspecifika behov och förutsättningar – något en generell lagstiftning aldrig kan åstadkomma.

Med stöd av forskning, internationella jämförelser och konkreta exempel lyfter vi fram hur flexibilitet och branschanpassade avtal är nyckeln till en väl fungerande och konkurrenskraftig arbetsmarknad – för såväl arbetsgivare som arbetstagare. För att ta del av ytterligare forskning och statistik rekommenderar vi att läsa Svenskt Näringslivs rapport ”Samhällsekonomiska kostnader av arbetstidsförkortning”.