Sverige har en tradition av att vara en världsledande utbildnings- och forskningsnation. Men på senare år har vi tappat mark. Nu krävs reformer för att bibehålla vår position som en ledande kunskapsnation, menar flera experter.
Hela 71 procent av företagen tycker att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera personer med en högskoleutbildning. Tre av tio rekryteringsförsök misslyckas helt, då rätt kompetens inte hittas. Det visar Svenskt Näringslivs rekryteringenkät. Utmaningarna finns i hela landet, i alla branscher och i alla typer av företag.
– Det här leder till att företag tvingas säga nej till uppdrag och affärer vilket påverkar lönsamheten negativt. Kompetensbristen blir då ett tillväxthinder och försämrar Sveriges tillväxt, konkurrenskraft och välstånd, sa Ulrika Wallén, högskolepolitisk expert på Svenskt Näringsliv, på ett seminarium nyligen.
I Sverige både påbörjar och avslutar studenter sina studier relativt sent vilket leder till en högre etableringsålder på arbetsmarknaden. Dessutom har den högre utbildningen en tendens att inte spegla behoven på svensk arbetsmarknad.
– Högre utbildning är ett underreformerat område och vi menar att inriktningen på nya reformer bör vara att högskolans kursutbud ska understödja näringslivets kompetensförsörjning och att arbetsmarknadens behov i högre grad ska styra, menade Wallén.
Enligt Mats Persson, utbildningsminister (L), som också medverkade vid seminariet är regeringens inriktning att forskning och högre utbildning är till för att stärka Sverige som kunskapsnation.
– Vi lade fram vår första budget i en väldigt orolig ekonomisk tid. Men i budgeten finns med att vi kraftigt förbättrar FoU-avdraget som innebär att företag får skattelättnader för att investera i FoU. Det är ett steg för att adressera problemet.
Att stärka högre utbildning, investera i forskning och annat som gör att Sverige kan fortsätta vara en stark kunskapsnation är ingen isolerad angelägenhet. Det är i högsta grad en del av tillväxtpolitiken.
– Det handlar om ekonomisk tillväxt och välstånd. Det är inte en regionalpolitik eller arbetsmarknadspolitik, konstaterade Persson.
En tidigare version av artikeln publicerades i Tidningen Näringslivet den 30 november 2022.