Att avse att göra eller att faktiskt göra - det skatterättsliga företrädaransvaret

I finansplanen för budgetpropositionen 2024 står att regeringen avser att återkomma med förslag om förändringar i reglerna för det skatterättsliga företrädaransvaret, något sådant förslag har dock ännu inte kommit. Men vi utgår naturligtvis från att ett sådant förslag kommer komma inom kort och att man då även tagit i beaktande de konkreta ändringsförslag som lämnats av bland annat Svenskt Näringsliv i remisshantering av SOU 2020:60.

I mer än ett decennium har Svenskt Näringsliv lyft fram allvarliga brister gällande det skatterättsliga företrädaransvaret. Vi ser nu fram emot att regeringen går från att avse att komma med förslag till förändringar i reglerna till att faktiskt komma med sådana förslag. Svenskt Näringsliv har återigen låtit göra en uppföljning, 2024 års kartläggning, av hur reglerna tillämpas i underinstanserna som visar att behovet av reformering alltjämt är angeläget.

Vi har flera gånger här på bloggen tagit upp problematiken med det skatterättsliga företrädaransvaret och den kritik som riktats mot regelsystemet; att det är konkursdrivande, har tillämpats alltför mekaniskt och schablonmässigt, samt att det i praktiken inte görs någon subjektiv bedömning trots lagtextens krav på uppsåt eller grov oaktsamhet.

Som en uppföljning av tidigare rapporter, (se lista nedan) har Svenskt Näringsliv låtit fortsätta uppföljningen av hur reglerna tillämpas i underinstanserna. I 2024 års kartläggning har man gått igenom 573 domar från förvaltningsrätt och kammarrätt som meddelats under perioden 1 november 2021 till den 31 mars 2024.

2024 års kartläggning visar på samma mönster som i tidigare kartläggningar, det vill säga att Skatteverket vinner framgång i domstolarna i princip i samtliga fall. Av 573 domarna påfördes företrädaransvar i 569 fall, det vill säga en bifallsprocent på 99,3 procent. I endast fyra fall har ansökan om företrädaransvar helt avslagits på grund av det subjektiva rekvisiten inte är uppfyllda. Det är naturligtvis svårt att dra några generella slutsatser av dessa fyra domar men i rapporten konstateras att domarna ger uttryck för att det ska röra sig om mycket speciella subjektiva omständigheter, alternativ objektiva omständigheter, för att företrädaransvar inte ska dömas ut,

Den aktuella kartläggningen visar att behovet av en justerad lagstiftning är lika angelägen som tidigare eftersom den rättspraxis domstolarna upprätthåller närmast måste uppfattas som att företrädaransvaret snarast är strikt och att de subjektiva rekvisiten, uppsåt respektive grov oaktsamhet, prövas utifrån objektiva omständigheter innebärande att mycket liten, om ens någon, hänsyn tas till omständigheterna i det enskilda fallet.

Tidigare rapporter i ämnet

· Skatterättsligt företrädaransvar – fiskal gräddfil utan legitimitet (2013)

· Det skatterättsliga företrädaransvaret – tillämpning i underinstanserna (2019)

· Det skatterättsliga företrädaransvaret, en fortsatt granskning av tillämpningen i underinstanserna (2022).