Flera brister i förslaget om nya ränteavdragsregler
I förra veckan remitterades promemorian Nya skatteregler för företagssektorn, som till stor del handlar om regler som begränsar företagens avdragsrätt för ränta. Det föreslås även att bolagsskatten sänks, från 22 till 20 procent. Förslaget har tidigare kommenterats här och här.
Promemorian är omfattande och kommer ta tid att analysera i sin helhet. Nedan följer några övergripande synpunkter på förslaget, som innehåller mängder med andra frågor som måste analyseras noga innan remisstiden går ut den 26 september.
En generell avdragsbegränsning för räntor, på såväl interna som externa lån, föreslås. Här lämnas två alternativa förslag, en EBIT och en EBITDA-baserad modell. I första hand förespråkas EBIT vilket är problematiskt. EBITDA beaktar ett företags kapitalbehov och är betydligt vanligare i andra länder. EBITDA är även den modell som förespråkas av OECD och utgör grundmodellen för EU:s direktiv på detta område. EBITDA är vidare stabilare över tid och återspeglar bättre företagets betalningsförmåga.
Procentsatsen föreslås för EBIT vara 35 % och för EBITDA 25 %, vilket är lägre än vad som tillåts av EU-direktivet och som används av många andra länder inom Europa. Sverige bör utifrån bl.a. konkurrensskäl inte ha en lägre procentsats än exempelvis Tyskland, Storbritannien och Italien, som alla har 30 % EBITDA.
En förenklingsregel föreslås som innebär att istället för att tillämpa EBIT/EBITDA-regeln så får räntekostnader upp till 100 000 SEK dras av. Denna beloppsgräns är alldeles för snävt tilltagen. I omvärlden kan noteras Tyskland som har en beloppsgräns på 3 miljoner EUR och Finland med en gräns på 500 000 EUR. I detta sammanhang framstår den föreslagna gränsen på 100 000 SEK som väldigt låg och bör höjas kraftigt för att undvika att försvåra för de mindre företagen som annars måste tillämpa de komplicerade EBIT/EBITDA-reglerna.
Dagens rättsosäkra ränteavdragsregler kvarstår. Reglerna snävas visserligen in men reglerna bygger fortsatt på subjektiva rekvisit som är omöjliga att förutse, samtidigt som Högsta Förvaltningsdomstolen meddelat att frågor av denna karaktär inte lämpar sig för förhandsbesked. Dessa subjektiva ränteavdragsregler bör slopas i sin helhet, så att en rimlig förutsebarhet återskapas för skattebetalarna.
Det föreslås att möjligheten att dra av sparade underskott tillfälligt ska begränsas, 2 eller 3 år beroende på val av modell. Detta strider helt mot nettovinstbeskattningsprincipen. Förslaget får ses som ett försök att finansiera den omedelbara skattesänkningen. Skatt ska betalas utifrån bärkraft, något som inte sker om begräsningen genomförs. Genom att istället genomföra skattesatssänkning successivt så kan sådana skadliga effekter undvikas.
Förslagen är i sin helhet överfinansierade, dvs. förslaget innebär en skattehöjning för företagen. Detta överskott bör användas för att skapa bättre fungerande regler.
SKRIVET AVMarcus Forsman
