Har den slopade revisionsplikten lett till ökat ekonomisk brottslighet?
I en artikel i tidningen Balans som publicerades i dagarna diskuteras den avskaffade revisionsplikten och förekomsten av ekonomisk brottslighet. Det konstateras också att många aktiebolag som uppfyller lagens gränsvärden för obligatorisk revision underlåter att välja revisor. Det finns emellertid inte några belägg för att den ekonomiska brottsligheten ökat till följd av revisionspliktens avskaffande. Av den rapport från Ekobrottsmyndigheten som nämns i Balansartikeln framgår att summan av anmälda skattebrott och bokföringsbrott – som utgör de vanligaste ekonomiska brotten – i själva verket minskat med ca 11 % under perioden 2009-2015. Ser man på dessa båda brottstyper enskilt så har skattebrotten minskat med 33 % och bokföringsbrotten ökat med ungefär lika mycket. Samtidigt har antalet aktiebolag också ökat med ca 40 %. En omsorgsfull läsare av rapporten inser att det inte är möjligt att dra några slutsatser om sambandet mellan revisionspliktens avskaffande och förekomsten av ekonomisk brottslighet på grundval av de brottsanmälningar som utgör rapportens analysunderlag – vilket också konstateras av Ekobrottsmyndigheten. Av de granskade brottsanmälningarna går det knappast heller att dra slutsatsen att bolag som saknar revisor skulle vara överrepresenterade vad gäller planerad ekonomisk brottslighet, bland annat för att analysen helt bortsett från företagsstorlek. En mycket stor andel av brottsanmälningarna gällde dessutom bolag som faktiskt har revisor.
Sedan är det givetvis ett problem att vissa bolag som uppfyller lagens gränsvärden och därmed borde välja revisor undviker att göra det. Eventuella åtgärder från samhällets sida bör dock dimensioneras med beaktande av problemets omfattning. Krav på obligatorisk digital inrapportering av årsredovisningen till Bolagsverket för en halv miljon aktiebolag – med de konsekvenser det skulle innebära för de rapporterande företagen – är knappast rätt väg att gå för att komma åt de 124 lagbrytare som identifierats i artikeln.
Den avskaffade revisionsplikten för små aktiebolag var en efterlängtad reform som gjort betydligt enklare och billigare att starta bolag. Gränserna för när revisionsplikt inträder är fortfarande mycket lågt satta i Sverige och i de flesta andra EU-länder har man valt väsentligt högre nivåer. Vid slopandet av revisionsplikten varnades för såväl ökad ekonomisk brottlighet som förhöjt skattefel. Som kompensation höjdes därför skatterna för näringslivet med 1,3 miljarder vid genomförandet. Förväntningarna har dock kommit på skam. Skatteverket har inte kunnat peka någon ökning av skattebrotten på grund av reformen och i Ekobrottsmyndighetens undersökning konstateras samma sak, det går inte att se något samband mellan den ekonomiska brottsligheten och revisionspliktens avskaffande.
SKRIVET AVSofia Bildstein-Hagberg
