Luftslag och osäkerhet för småföretagen

Regeringen planerar att gå vidare med ett förslag om flygskatt. Inga positiva miljöeffekter kan väntas av detta. Åtgärden har också beskrivits som ett slag i luften och mötts av omfattande kritik.

Flygskatteförslaget har regeringen försökt sätta i förbindelse med förslag om vissa lättnader av skatten på arbete. Kopplingen brister dock. Flygskattehöjningen föreslås bli permanent medan skattelättnaden aviserats som tidsbegränsad åtgärd. Skattelättnader på arbete är visserligen välkommet men behöver utformas generellt.

Förslaget om begränsad sänkning av arbetsgivaravgiften under vissa förutsättningar innebär i någon mån en korrigering av de snedvridande problem som följde av att denna åtgärd tidigare utformats enbart för enskilda näringsidkare men inte för andra företagsformer. Förslaget är dock fortfarande krångligt utformat med många restriktioner. Tidsbegränsningen för förslaget torde också reducera dess betydelse.

I sammanhanget är det angeläget att framhålla att de mindre företagen för närvarande lever under hotet om skärpt entreprenörsskatt på upp till 5 miljarder kr. Remisskritiken har varit massiv mot utredningsförslaget om skärpta 3:12-regler. Det är därför välkommet att Miljöpartiet sagt nej och vill stoppa delar av förslaget.

När det gäller flygskatten har en utredning nyligen visat att den t.o.m. kan leda till marginellt ökade klimatutsläpp. Flyget ingår redan i EU:s handel med utsläppsrätter, därför har en nationell skatt ingen positiv effekt för miljön. Man kan säga att på detta område har hela EU samma skorsten och den kommer släppa ut lika mycket även om Sverige inför skatten.

Kostnaderna för flygskatten riskerar dessutom tränga undan utvecklingssatsningar på t.ex. miljövänligare bränslen. Därtill får skatten negativa konsekvenser för näringslivets konkurrenskraft, för glesbygden och för alla landsändar där beroendet av flyg är stort.

SKRIVET AVJohan Fall