Remisskritik mot 3:12-förslaget

Remissvaren har nu inkommit över de förslag som presenterades i 3:12-utredningens slutbetänkande (SOU 2016:75). Hela 113 olika aktörer har hittills svarat på remissen varav närmare hälften är företag och företagare som direkt påverkas av de föreslagna förändringarna.

I Näringslivets Skattedelegations yttrande, till vilket Svenskt Näringsliv anslutit sig, riktades stark kritik mot stora delar av utredningens förslag och det konstaterades att förslagen som helhet innebär en allvarlig försämring som kan slå hårt mot företagande och sysselsättning i Sverige. En genomgång av samtliga yttrande som inkommit över betänkandet visar att NSD och Svenskt Näringsliv är långt ifrån ensamma om denna uppfattning.

Av 113 remissvar är hela 77 genomgående kritiska mot förslagen i betänkandet. Vissa av förslagen, som skärpta löneuttagskrav och reducerad förenklingsregel, väcker mer upprördhet än andra. Men framför allt finns en genomgående frustration över att utredningen verkar saknat kunskap om företagens och företagarnas situation. Endast två kan beskrivas som genomgående positiva till förslagen som helhet. Föga förvånande är dessa två LO och Skatteverket.

Ett fåtal förslag i betänkandet välkomnas dock av flera, särskilt förslaget om att slopa kapitalandelskravet och att införa regler som underlättar generationsskiften, men inte om förbättringarna sker på bekostnad av de försämringar som samtidigt föreslås.

De kritiska remissvaren genomsyras av en stor frustration över att utredningen inte verkar ha förstått de risker som följer av att starta och driva företag. Utan incitament och möjlighet att erhålla premier i proportion till det risktagande som företagandet innebär anser kritiker bl.a. att investeringar i fåmansföretag kommer utebli, entreprenörskapet i Sverige kommer minska, arbetstillfällen faller bort och att tillväxten i landet bromsas.

Mer än var tredje väljer att rikta specifik kritik mot förslagen som skulle innebära avsevärt högre krav på ägarens löneuttag för att han eller hon ska kunna utnyttja det lönebaserade utrymmet vid beräkning av gränsbeloppet. De föreslagna nivåerna upplevs som främmande och motsvarar inte en marknadsmässig lön för de flesta av de berörda företagen.

I lika många svar ifrågasätts utredningens bedömning av de statsfinansiella effekterna av de föreslagna åtgärderna. Många framhäver att företagen och företagarna kommer att anpassa sig till de nya reglerna och medföra andra effekter, som minskade arbetstillfällen, varför de föreslagna ändringarna kommer ge en marginell, eller kanske t.o.m. negativ, budgeteffekt.

Ett flertal väljer att lyfta fram att den föreslagna försämringen av det lönebaserade utrymmet kommer leda till färre nyanställningar då anställdas löner får mindre betydelse för ägarens eller ägarnas gränsbelopp. Mycket kritik riktas också mot den betydande reduceringen av förenklingsregeln. För många småföretag och dess ägare upplevs den föreslagna nivån om 1,75 IBB för förenklingsregeln som direkt företagarfientlig och många anser att denna försämring kommer höja tröskeln för de som funderar på att gå från anställning till att bli företagare.

Den gemensamma utgångspunkten för kritiken av utredningens olika förslag är att de hämmar drivkrafterna till ett framgångsrikt företagande i Sverige. Ett citat av företagaren Lars Nordström, InTime International AB, illustrerar väl den hopplöshet som företagen upplever med anledning av de föreslagna förändringarna:

Att välja entreprenörslivet före en trygg anställning är förenat med mycket stora ekonomiska risker. I mitt fall, liksom för många andra, så var hela familjens ekonomi och trygghet satt på spel. Denna risk måste värderas högt, och jag känner nu att jag med dagens 3:12 regler kan ta ut de utdelningar som kompenserar de skakiga åren, med en rimlig beskattning. Om reglerna försämras som i detta förslag så känns det som en käftsmäll för oss entreprenörer.

SKRIVET AVRichard Hellenius