Moms & kundförluster – sorglig historia behöver lyckligare slut
I boken om momsmonstrets många misslyckanden är den om kundförluster särskilt mörk och sorglig. Företagen tog oavlönat in denna konsumtionsskatt med ca 560 miljarder kr till staten under 2023. Den arbetsuppgiften kostar företagen hisnande 17,5 miljarder kr. Trots krav på förenklingar har Skatteverket i stället skruvat åt tillämpningen kring kundförluster. Detta går ut över redan hårt drabbade företag som måste betala in köparens moms även när betalning helt uteblir. Detta innebär en tuff likviditetspåfrestning, inte minst för de allra minsta företagen.
När ett företag drabbas av en kundförlust är de åtgärder som Skatteverket kräver av företaget i momshänseende mer långtgående än vad som krävs redovisnings- och inkomstskattemässigt. De oproportionerliga åtgärderna driver på att företaget behöver lämna betalningskrav till Kronofogdemyndigheten vilket får förödande effekter även för konsumenter, inte minst ungdomar, som kan bli restförda hos Kronofogdemyndigheten.

Situationer med kundförluster rör ofta bevisfrågor vilket medför att förhandsbesked vanligtvis avvisas och rättspraxis saknas. Skatteverket har, i praktiken, intagit rollen som fiskal lagstiftare. Svenskt Näringsliv konstaterar att dagens regler och framför allt tillämpningen, som Skatteverket successivt gjort allt strängare, står i direkt strid med momsens syfte, ändamål och grundläggande funktionssätt. Denna skadliga tillämpning riskerar att förvärra istället för att förbättra svenska företags tillväxt och konkurrenskraft.
Svenskt Näringsliv har, återigen, skickat in en hemställan om lagändring och föreslår
att momslagen förtydligar att beskattningsunderlaget får justeras även vid befarade kundförluster,
att Skatteverkets tillämpning avseende fordringar av mindre värde justeras och infogas i lagen,
att ”mindre värde” som en schablonregel kopplas till fem procent av prisbasbeloppet (avrundat uppåt dvs ca 3 000 kr) och
att tiden då fordran (vid schablonregeln) varit obetald bestäms till 60 dagar (i stället nuvarande 240).
Förslagen är möjliga att digitalisera, de skulle förenkla och återställa den felaktiga tillämpningen, som idag står i strid med skattens syfte. Förändringen beräknas inte få annat än marginell, om någon, påverkan på de offentliga finanserna.
Ett lyckligare slut behövs i alla de företagskapitel som nu skrivs. Regler om kundförluster ska underlätta och inte driva på restföringar och konkurser. Låt oss få enklare, bättre, digitaliseringsbara regler som är förenliga med syfte & ändamål och som stödjer svenska företags hållbara tillväxt och konkurrenskraft.
Sluta skyll på EU - säkerställ i stället att svenska momsregler är EU:s bästa
Den svenska regeringen publicerade under hösten 63 konkreta regelförenklingar till EU-kommissionen så att företagens vardag blir lättare och stärker EU:s konkurrenskraft. Detta är lovvärt men trots regeringens förenklingsambitioner verkar svenska momsregler inte alls prioriteras. Företagen är oavlön...
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
