
Momsbegrepp skapar förvirring
Vi har tidigare bloggat om hur momsundantag både skapar och förstärker problem i samhället samt sysselsätter domstolar . Den grundläggande orsaken är att – i motsats till vad begreppet antyder – momsfritt inte är fritt från moms . Denna ironi är välkänd bland momsexperter, men begreppet vilseleder både konsumenter och den mediala debatten. En mer rättvisande benämning används bl.a. i Australien, där dessa transaktioner benämns som ”input taxed” (jfr EU:s ”exempt”).
Inte konstigt att debatten blir förvirrad när konsekvensen för företag blir att undantagna transaktioner innebär beskattning samtidigt som skattepliktiga transaktioner är skattefria. För konsumenter, å andra sidan, är både skattepliktiga och undantagna transaktioner belastade med skatt – de förra med synlig moms och de senare med dold moms.[1]
Denna effekt, vilken intuitivt förefaller märklig har nyligen uppmärksammats av en av EU-domstolens generaladvokater, som gjorde följande uttalande:
”förvånansvärt nog finns det situationer då beskattning kan uppfattas som någonting positivt, och till och med eftersträvansvärt. Detta är bland annat fallet vad beträffar [momspliktiga företag]. Så länge som denna verksamhet är föremål för beskattning så är skatten neutral för [företaget] … Om den av [företaget] utförda transaktionen emellertid är undantagen från mervärdesskatteplikt så är det [företaget] som i ekonomiskt hänseende får betala ingående mervärdesskatt i tidigare omsättningsled.”[2]
Avvikelsen mellan den verkliga innebörden av momsundantag och den intuitiva känslan av dess innebörd är välkänd hos sakkunniga men saknas helt i den allmänna skattedebatten. Samstämmighet råder inom akademi och organisationer att momsundantag skapar snedvridningar och komplexa regler och bör därför hållas så få till antalet som möjligt. Färre undantag skulle reducera de oönskade effekterna på samhällsekonomin som följer av dagens regler. Det är dags för en momsreform där undantagen ifrågasätts.
[1] Feria, R & Krever, R, Ending VAT Exemptions: Towards a Post-Modern VAT, 2013, s. 11.
[2] Förslag till avgörande i C-211/18, Idealmed III, p. 1.
Skattekrånglet ska inte stoppa unga företagare

Invecklade skatteregler ska inte hindra gymnasieungdomar från att sälja tjänster genom ett UF-företag. I Ds 2026:21 föreslås därför ett nytt sätt att betala skatt. Förslaget kan göra det enklare för både UF-företagare och deras kunder.
Hur svårt ska det vara att få anstånd med en tvistig skatt?
För drygt ett decennium sedan uppmärksammade Svenskt Näringsliv problemen med att få anstånd med betalning av skatt i rapporten Anstånd i skattemål - hur tveksamt ska det vara? Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen visar att problemen består (mål nr 3422-26).
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).