
Momsbegrepp skapar förvirring
Vi har tidigare bloggat om hur momsundantag både skapar och förstärker problem i samhället samt sysselsätter domstolar . Den grundläggande orsaken är att – i motsats till vad begreppet antyder – momsfritt inte är fritt från moms . Denna ironi är välkänd bland momsexperter, men begreppet vilseleder både konsumenter och den mediala debatten. En mer rättvisande benämning används bl.a. i Australien, där dessa transaktioner benämns som ”input taxed” (jfr EU:s ”exempt”).
Inte konstigt att debatten blir förvirrad när konsekvensen för företag blir att undantagna transaktioner innebär beskattning samtidigt som skattepliktiga transaktioner är skattefria. För konsumenter, å andra sidan, är både skattepliktiga och undantagna transaktioner belastade med skatt – de förra med synlig moms och de senare med dold moms.[1]
Denna effekt, vilken intuitivt förefaller märklig har nyligen uppmärksammats av en av EU-domstolens generaladvokater, som gjorde följande uttalande:
”förvånansvärt nog finns det situationer då beskattning kan uppfattas som någonting positivt, och till och med eftersträvansvärt. Detta är bland annat fallet vad beträffar [momspliktiga företag]. Så länge som denna verksamhet är föremål för beskattning så är skatten neutral för [företaget] … Om den av [företaget] utförda transaktionen emellertid är undantagen från mervärdesskatteplikt så är det [företaget] som i ekonomiskt hänseende får betala ingående mervärdesskatt i tidigare omsättningsled.”[2]
Avvikelsen mellan den verkliga innebörden av momsundantag och den intuitiva känslan av dess innebörd är välkänd hos sakkunniga men saknas helt i den allmänna skattedebatten. Samstämmighet råder inom akademi och organisationer att momsundantag skapar snedvridningar och komplexa regler och bör därför hållas så få till antalet som möjligt. Färre undantag skulle reducera de oönskade effekterna på samhällsekonomin som följer av dagens regler. Det är dags för en momsreform där undantagen ifrågasätts.
[1] Feria, R & Krever, R, Ending VAT Exemptions: Towards a Post-Modern VAT, 2013, s. 11.
[2] Förslag till avgörande i C-211/18, Idealmed III, p. 1.
OECD:s side-by-side paket – en avtalsmässig knockout för USA
Dagens överenskommelse innebär i praktiken spiken i kistan för möjligheten att få ett globalt minimiskattesystem på plats, skriver skatteexpert Claes Hammarstedt.
Sluta skyll på EU - säkerställ i stället att svenska momsregler är EU:s bästa
Den svenska regeringen publicerade under hösten 63 konkreta regelförenklingar till EU-kommissionen så att företagens vardag blir lättare och stärker EU:s konkurrenskraft. Detta är lovvärt men trots regeringens förenklingsambitioner verkar svenska momsregler inte alls prioriteras. Företagen är oavlön...
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.