Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår

Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konkurrenskraft – genomförandet av den globala minimiskatten, Pelare 2. Näringslivet, genom BusinessEurope, uppmanar nu till kraftfulla åtgärder för att värna konkurrenskraften hos europeiska företag.

De fyra direktivförslag som EU-kommissionen formellt drar tillbaka har alla länge varit föremål för kritik, inte minst från näringslivet. Det handlar om Debt Equity Bias Reduction Allowance, DEBRA, där kommissionen, i syfte att minska den skattemässiga snedvridningen mellan finansiering av eget kapital och lån föreslog försämrade villkor för lånat kapital. Även skatt på finansiella transaktioner (FTT), som presenterades 2011 men som i praktiken varit vilande sedan 2019, dras formellt tillbaka. Detsamma gäller direktivet om harmoniserade internprissättningsregler, som förkastades av medlemsstaterna och där man inte kunde enas om ett återinförande av ett gemensamt forum för internprissättning (Joint Transfer Pricing Forum). Förslaget mot missbruk av skalbolag som brast i alla avseenden, Unshell/ATAD 3, dras också tillbaka. Detta förslags tillbakadragande är dock potentiellt oroande eftersom det troligen beror på att EU-kommissionen i stället planerar att, i sin översyn av DAC (direktivet om administrativt samarbete), justera och flytta substanskraven till DAC 6 om rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang för att uppnå målen med Unshell. Problemet riskerar därmed att flyttas och göra ett redan komplext och betungande regelverk ännu krångligare.

Som en uppföljning av det brev som BusinessEurope skickade till EU-kommissionär Wopke Hoekstra i våras, publicerade organisationen i förra veckan konkreta förslag till strategiska åtgärder som EU-kommissionen bör vidta för att säkerställa europeisk konkurrenskraft. Svenskt Näringsliv har aktivt deltagit i arbetet med att ta fram åtgärdsförslagen. Organisationen poängterar att ett globalt och konsekvent genomförande av G7-överenskommelsen är en tidskritisk fråga av hög prioritet för att förhindra att EU låser in sig i en långsiktig konkurrensnackdel. Nästa prioritet är att säkerställa att europeiska företag får verkliga och konkreta förenklingar för att kompensera nackdelarna med en strikt och tidig tillämpning av Pelare 2, samt för att minska det tunga och komplexa skattesystem som belastar näringslivet.

Under andra kvartalet 2026 planerar EU-kommissionen att presentera en skatteomnibus, det vill säga ett paket med förslag som syftar till förenklingar och minskad regelbörda inom skatteområdet. BusinessEurope efterlyser inrättandet av en arbetsgrupp för förenkling, som skulle ges möjlighet att fortlöpande ta emot input från näringslivet, för att säkerställa att reformerna speglar verklig operativ erfarenhet snarare än enbart administrativ teori.

Bland BusinessEuropes förslag till konkreta åtgärder finns bl.a. eliminering av dubbelrapportering, avskaffande av bestämmelser som inte längre fyller någon funktion, säkerställande av konsekvent tillämpning av EU-skatteregler i hela unionen samt förstärkta mekanismer för att förebygga och lösa skattetvister. För att främja investeringar föreslås bl.a. snabbare avskrivningsregler, stärkta incitament för forskning och utveckling samt avskaffade av källskatter inom EU som hindrar det fria flödet av kapital. Slutligen betonas behovet av en EU-omfattande lösning för gränsöverskridande arbetstagare (cross-border mobile workers), för att bland annat kunna attrahera högkvalificerad arbetskraft.

EU-kommissionens generaldirektör för skatter och tullar, Gerassimos Thomas, har signalerat att ytterligare skatteförslag kan komma att dras tillbaka under kommande år. Exempelvis ligger fortfarande BEFIT, Business in Europe: Framework for Income Taxation, och HOTS, Head Office Tax System, kvar på bordet, trots att sannolikheten för att dessa förslag diskuteras under kommande ordförandeskap är liten. Thomas har också uttalat att EU-kommissionen nu börjat använda andra instrument för att driva sin egen agenda, genom färre lagstiftningsförslag och fler rekommendationer. Detta såg vi redan i somras när EU-kommissionen presenterade rekommendationer om skatteincitament inom ramen för Clean Industrial Deal.

Budskapet är tydligt. Verkliga förenklingar måste gå längre än politisk retorik och leda till strukturella, mätbara förbättringar som får reell effekt för företagen i praktiken. Men först måste den största och mest akuta frågan lösas. Och klockan tickar.