Oberoende hållbarhetsgranskning utreds
I syfte att skapa större flexibilitet för företagen, minska den administrativa bördan och förbättra möjligheterna för konkurrens och tillväxt har regeringen tillsatt en utredning som ska titta på möjligheten att tillåta oberoende granskare av hållbarhetsrapporter i Sverige. Enligt EU:s regler om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) ska den lagstadgade hållbarhetsrapporten granskas av en revisor eller, om det är tillåtet i medlemsstaten, en oberoende kvalitetsgranskare. När direktivet genomfördes i svensk rätt utnyttjades inte möjligheten att tillåta oberoende kvalitetsgranskning trots att flera näringslivsorganisationer, däribland Svenskt Näringsliv, förordade en sådan ordning. Att regeringen nu valt att tillsätta en utredning är därför välkommet.
Det finns många fördelar med att tillåta oberoende kvalitetsgranskning och flera andra medlemsländer, däribland Danmark, har redan infört den möjligheten. Ett skäl är marknaden för revisionstjänster präglas av hög koncentration och att antalet tillgängliga revisorer minskar. Kostnaderna för att leva upp till kraven i CSRD är erkänt höga och revisionsarvodet utgör en betydande del av dessa. Att konkurrensutsätta marknaden för granskningstjänster är dock inte bara en prisfråga utan kan även förväntas skapa en öppnare och mer diversifierat utbud. I utredningsdirektivet nämns särskilt möjligheten att släppa in nya och för hållbarhetsgranskning relevanta kompetenser på marknaden.
Utöver frågan om granskning av hållbarhetsrapporter ska utredaren analysera och ta ställning till om det finns behov av att införa flera företagskategorier i årsredovisningslagen. Idag skiljer den svenska lagstiftningen mellan större och mindre företag – vilka omfattas av mindre omfattande rapporteringskrav. Enligt EU:s redovisningsdirektiv finns dock möjlighet att införa fler kategorier, bland annat mikroföretag, och därigenom underlätta rapporteringsbördan. Vid sidan om detta ska utredningen ta ställning om de nuvarande gränsvärdena för vilka företag som definieras som större företag – 50 anställda, 40 miljoner kronor i balansomslutning och 80 miljoner i nettoomsättning varav minst två ska vara uppfyllda – bör höjas med hänsyn till inflationen. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 29 maj 2026.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”

I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
