Riskabel bankskatt underlättar knappast investeringsbehovet
Ytterligare ett förslag på bankskatt har remitterats av Finansdepartementet. Denna gång kallar man det riskskatt och föreslår att kreditinstitut ska beskattas med en viss andel (0,06% 2022 och därefter 0,07%) av skulderna. Kreditinstitut som har skulder som understiger 150 miljarder är undantagna vilket under gällande omständigheter innebär att ca 21 svenska institut kan bli skattskyldiga. Finansdepartementet räknar med en förstärkning av statskassan på ungefär 6 miljarder om året till följd av den nya skatten. Pengarna är tänkta att gå till ökade försvarsanslag.
Men vem är det som kommer att få betala egentligen? Kompensation för ökade kostnader kan göras genom besparingar (exempelvis lägre löneökningar eller personalneddragningar), ökade priser eller sänkt avkastning till ägarna. Vilket det blir beror på hur stort utrymme det finns för kostnadsneddragningar, priskänsligheten för finansiella tjänster och avkastningen för alternativa investeringar på finansmarknaden. Den utredning från 2016 som föreslog en finansiell verksamhetsskatt gjorde en grundlig analys av övervältringseffekterna och landade i att kostnadsökningen sannolikt kommer att finansieras av bankkunderna genom höjda räntor. I den nu aktuella promemorian gör Finansdepartementet ingen annan bedömning. Slutsatsen blir att notan hamnar hos hushåll och företag genom ökade räntekostnader och högre avgifter. Större företag har bättre möjligheter att hitta alternativ till banklån genom exempelvis egna obligationslån varför det sannolikt framför allt blir de små och medelstora företagen som kommer att drabbas av prishöjningarna. Och detta i ett läge när företagens investeringar minskar dramatiskt.
Finansdepartementet gör bedömningen att förslaget inte strider mot EU:s statsstödsregler, men för att vara på den säkra sidan har man ändå ställt en fråga till Kommissionen. Något svar har inte kommit än, men med hänsyn till att det tidigare förslaget på finansiell verksamhetsskatt av många hävdades stå i strid mot bestämmelserna om statsstöd (som är erkänt svårtydda) kan man inte vara alltför säker.
Följetongen om bankskatt har nu rätt många år på nacken. Det har laborerats fram och tillbaks med en rad olika varianter på teknisk utformning. Som konstaterats tidigare bidrar de många utspelen och förslagen till ökad osäkerhet om spelregler och förutsättningar för investeringar i Sverige. Dessa effekter får vi leva med oavsett om förslagen förverkligas eller inte.
Det nya förslaget är på remiss till den 13 november.
SKRIVET AVSofia Bildstein-Hagberg
