Satsa på rätt digitala förenklingsreformer
För ett par veckor sedan öppnade Bolagsverket sin tjänst för digital ingivning av årsredovisningar i mindre s.k. K2 företag. I samband med detta gav regeringen Bolagsverket ett förlängt uppdrag att utöka tjänsten till att omfatta alla företag. För att rapportera elektroniskt krävs att företaget använder sig av ett av de redovisningssystem som klarar att konvertera årsredovisningen till XBRL-format (för närvarande tre stycken). Det går alltså inte att själv skapa det dokument som krävs för att skicka in årsredovisningen elektroniskt. Den metod man valt för elektronisk inrapportering kan därför upplevas som krånglig. Någon konsekvensanalys som på ett objektivt sätt jämför olika metoder för elektronisk inrapportering har aldrig genomförts, vilket Svenskt Näringsliv tidigare påpekat i olika sammanhang och senast i en skrivelse till de berörda departementen. Trots detta framgår av Näringsdepartementets nya uppdragsbrev att det långsiktiga målet är att alla företag ska lämna in årsredovisningen elektroniskt. Konsekvenserna av ett sådant obligatorium är inte heller utredda.
I sin senaste rapport till Näringsdepartementet har Bolagsverket räknat på besparingseffekter av elektronisk ingivning av årsredovisningen. Dessa överskattar grovt den potentiella nyttan med tjänsten. De data beräkningarna är baserade på togs fram för 10 år sedan i intervjuer med fyra stycken företag. Intervjuerna utgick från en helt annan utformning av den elektroniska tjänsten för ingivning än den som Bolagsverket faktiskt sedermera lanserat. Detta gör att beräkningarna blir missvisande. I den nya tjänsten har endast det slutliga ledet i företagens inrapporteringsprocess – själva ingivningen till Bolagsverket – digitaliserats. Resterande moment kommer även i fortsättningen ske manuellt. Tvärtemot vad Bolagsverket uppger är det därför svårt att se att tjänsten för elektronisk ingivning av årsredovisningen innebär någon tidsbesparing alls.
Att införandet av tjänsten skulle minska företagens administrativa börda kan därmed ifrågasättas. Det vore därför synd om utvecklingen av tjänsten prioriterades över mer angelägna digitala förenklingsreformer. Elektronisk inrapportering av årsredovisningen kan exempelvis inte ses som ett led att slopa bokföringslagens krav på att arkivera mottagna papperskvitton i original, vilket antyds i regeringens uppdragsbrev. Trots flera olika propåer från näringslivet har ännu inte något initiativ tagits från regeringens sida att effektivisera regelverket och ta bort pappershanteringen. Enligt en undersökning tar ett manuellt hanterat utläggskvitto i genomsnitt 24 minuter att hantera. En digitaliserad process innebär att tiden kan reduceras ner till åtta minuter. Med hänsyn till att större företag kan hantera i storleksordningen 20 000 utläggskvitton om året är det lätt att förstå att besparingspotentialen här är väsentlig. Det ska jämföras med den eventuella tidsbesparing det kan medföra att slippa klistra igen ett kuvert med årsredovisningen en gång om året.
SKRIVET AVSofia Bildstein-Hagberg
