Sluta skyll på EU – momsdirektivet har 100 möjligheter
Svenska momsregler är beroende av EU:s mervärdesskattedirektiv men det innebär inte att förenklingar och förbättringar är omöjliga. Allt för ofta hörs från politiker och tjänstemän att förändringar av momsen inte kan göras på grund av EU – men detta är inte är helt sant.
I ett nyligen publicerat internationellt nyhetsbrev återfinns en lathund över direktivets artiklar inklusive de rubriker där artiklar återfinns som innebär att en medlemsstats momsregler ”ska” eller ”får” utformas på visst sätt. Ett ”får-villkor” innebär att medlemsstaterna kan välja att införa viss bestämmelse eller att viss bestämmelse får införas inom vissa ramar. Möjligheter ges både till skärpta krav som möjligheter till förenklingar för de skattskyldiga företagen som agerar som en oavlönad uppbördsman för momsen. Momsen är en konsumtionsskatt som ska bäras av slutkonsumenterna och är inte en företagsskatt.
När man söker på ”får” i momsdirektivet återfinns åtminstone 150 artiklar som innebär möjligheter för medlemsstaterna. Exempelvis finns valmöjligheter kring skattesatser, undantag, beskattningsunderlag, avdragsrätt, fakturering, deklaration och betalning av moms.
Sverige har under flera år toppat i EU:s mätningar kring hur stor del av den teoretiska momsen som faktiskt kommer in till statens kassakista. Trots detta har det svenska näringslivet knappast belönats med förenklingar eller förbättringar. Momsreglerna ligger i toppen när regelbördan mäts och de senaste åren har regelbördan fortsatt att öka.
Nu är det dags att sluta att skylla på EU, utnyttja möjligheterna i momsdirektivet och göra verklighet av alla förenklings- och förbättringsförslag som skickats in till regeringen. Ta tag i hyresmomsen, importmomsen, finansmomsen, kostnadsdelning, förmedlingsbegreppet, kontantmetoden och, inte minst, gör en översyn av undantagen för att kartlägga den dolda momsens skadliga effekter på samhället, företagen och konsumenterna.
Momsbloggar 2022: Visar Polen & Frankrike vägen kring finansmomsen? Förslag till ny momslag - blev det svårt att förenkla?
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
Ny fastighetsmoms skapar fler problem än den löser
Förslagen i SOU 2026:24 (Moms vid uthyrning & överlåtelse av fastighet) hade ett viktigt uppdrag i att hantera ett EU-rättsligt problem vid fastighetsöverlåtelser och samtidigt se över den frivilliga lokalhyresmomsen.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.
Podd - Konkurrenskraftig bolagsskatt
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan berättar Johan Hörberg om en ny rapport från Svenskt Näringsliv med förslag på hur det svenska bolagsskattesystemet kan stärkas. Bolagsskatten har central betydelse för investeringsviljan och förutsättningarna för långsiktig tillväxt.
Dags att ta internationella signaler på allvar
Svenskt Näringsliv (SN) publicerade nyligen en rapport i vilken ett antal reformförslag för en mer konkurrenskraftig svensk bolagsbeskattning presenteras. Målet är att stärka Sveriges investeringsklimat och långsiktiga tillväxt.
Podd - En giftig cocktail
Nytt poddavsnitt där Oscar Brissle och Anna Sandberg Nilsson berättar om en ny rapport som presenterades i samband med Svenskt Näringslivs tillväxtvecka.
