Sverige snuvas inte på skatten

I en stort uppslagen artikel i Dagens industri den 8 augusti hävdas att stora tech-bolag ägnar sig åt aggressiv skatteplanering och därmed snuvar Sverige på skatt. Amerikanska bolag som Apple, Facebook och Microsoft nämns som exempel. Den fråga som tas upp handlar emellertid inte bara om några stora amerikanska bolag utan om alla bolag, även svenska, och om principerna för i vilket land beskattning ska ske.

I artikeln påstås bolagen manipulera sina vinster och inte redovisa intäkter från konsumenter eller annonsörer i de länder där värde skapas utan redovisar vinster i länder med mera förmånliga skatteregler såsom Irland och Nederländerna.

Skattereglerna och skattesatserna har givetvis betydelse för var företag förlägger sin verksamhet. Det är dock inte bristande konkurrenskraft i de svenska skattereglerna som skribenten fokuserar på. De amerikanska bolagen påstås i stället själv avgöra var vinst och skatt ska betalas eftersom 97 procent av kostnaderna är koncerninterna.

Det stämmer inte att bolag och koncerner fritt skulle kunna välja var de ska beskattas. Bolag kan inte välja var de vill betala skatt om de är verksamma i ett land. De senaste åren har dessutom reglerna skärpts betydligt inom ramen för OECDs arbete om Base Erosion and Profit Shifting (BEPS) och motsvarande regler inom EU (Anti Tax Avoidance Directive ATAD I+II). OECD uppskattade i slutrapporten för BEPS att innan nya regler infördes genom BEPS, ledde felaktig vinstrapportering till att för låg bolagsskatt betalades in till ett belopp motsvarande 0,4 procent av globala BNP, dvs mindre än en procent.

Redan innan dessa omfattande regeländringar var företagen skyldiga att redovisa enligt armlängdsprincipen, dvs som om de hade haft transaktioner med ett oberoende utomstående företag. Däremot kan företag naturligtvis avstå från att etablera sig eller flytta ut från ett land. I själva verket är det mycket vanligt förekommande att skattemyndigheterna i flera länder gör anspråk på en och samma vinst och att internationell dubbelbeskattning uppstår. Detta leder till minskade investeringar och färre jobb.

Artikeln hänvisar till att EU-kommissionen år 2018 hävdade att s.k. digitala bolag endast betalade 9,5% i skatt medan traditionella bolag i snitt betalade 23,2% i bolagsskatt. Men kommissionens uppgifter baserade sig på en egen tolkning av en simulering i en akademisk rapport, baserad på antaganden om att bolagen skulle agera på hypotetiskt sätt. Kommissionens tolkning har fått mycket omfattande kritik för att ha gett intrycket av att bolagen faktiskt betalade så lite och har tvingats erkänna att det inte var i enlighet med verkliga förhållanden. Studier bl.a. från forskningsinstitutet ECIPE har visat att de digitala bolagen i själva verket betalade lika mycket eller till och med mer i skatt än traditionella bolag. I och med den amerikanska skattereformen 2019 har dessutom möjligheterna för amerikanska bolag att skjuta upp skattebetalningen i USA upphört eller minskat kraftigt.

Artikeln anger att vinstmarginalen för verksamhet i Sverige i dessa amerikanska koncerner är lägre än vinstmarginalen globalt. Denna självklarhet framställs som något märkligt. Att ha samma vinstmarginal hos en distributör som för uppfinningen eller för produktionen av en avancerad produkt skulle definitivt strida mot OECD:s regler om var och hur vinster ska beskattas. Svenska bolag som Volvo, Ericsson eller läkemedelsbolagen har naturligtvis inte samma vinst i försäljningsledet på lokala marknader som den vinst i Sverige som ska täcka ersättning för teknikutveckling, finansiering eller produktion.

Om skattereglerna ändras – och det pågår ett sådant arbete inom OECD – så att vinsten ska anses ha uppstått där försäljning sker och inte där uppfinningar görs eller varor produceras och där huvudkontorets centrala strategiska arbete utförs, skulle Sverige förlora tiotals miljarder i bolagsskatteinkomster varje år. På samma sätt som USA möjliggjort framgångsrika teknikbolag har Sverige tagit kostnader för utveckling av svenska exportframgångar. Då ska Sverige ha rätt att beskatta vinsterna – inte de länder där produkterna säljs. Den svenska regeringen har förtjänstfullt försvarat vår rätt att låta beskatta verksamheter i Sverige även i fortsättningen. Att sedan de svenska skattereglerna för företagande behöver förbättras är en annan fråga.

SKRIVET AVClaes Hammarstedt