Intensiva år framöver – EU:s handlingsplan lägger ramen

I mitten av juli presenterade EU-kommissionen sin handlingsplan för rättvis och enkel beskattning som översiktligt beskriver 25 åtgärder på skatteområdet som kommissionen avser att lägga fram innan 2024. En detaljerad tidslinje finns här. Handlingsplanen är att se som en första del i kommissionens skatteagenda för de kommande åren och redan i höst kan vi förvänta oss en rivstart, bl.a. när momskommittén föreslås få befogenhet att med kvalificerad majoritet övervaka kommissionens antagande av genomförandeakter.

Som ytterligare exempel från handlingsplanen kan nämnas att en expertgrupp för internprissättning inrättas, att momsreglerna för finansiella tjänster uppdateras (vilket vi efterfrågat sedan tidigare) och att en utvidgning av Eurofisc (ett nätverk för samarbete mellan medlemsstaterna för att avslöja bedrägerier) till att inte endast avse moms undersöks.

Punkterna är kortfattade och inget av förslagen beskrivs i detalj. Även om det finns såväl välkomna förslag som skadliga inger dokumentet som helhet förhoppningar om att fokus framöver ska läggas på tillväxtfrämjande åtgärder i större utsträckning. Något som alltför ofta har lyst med sin frånvaro under de senaste åren. För att så också ska bli fallet är det dock viktigt att svenska regeringen, företag och organisationer redan nu engagerar sig i dessa frågor – medan punkterna omsätts i konkreta förslag – för att utfallet ska bli så bra som möjligt.

Punkterna i handlingsplanen kan emellertid inte ses som uttömmande vad gäller kommande års skatteinitiativ. Av dokumentets inledning framgår exempelvis att möjligheterna att kringgå kravet på enhällighet vid antagande av rättsakter på skatteområdet genom att tillämpa artikel 116 i FEUF kommer att undersökas och att steg mot en djupgående reform av systemet för bolagsbeskattning inklusive en faktisk minimibeskattning kan förväntas. En utveckling mot ökad överstatlighet där beslutanderätten i högre grad flyttas till de stora EU-länderna vore mycket skadlig för små öppna ekonomier som den svenska. Det är därför av yttersta vikt att den svenska regeringen fortsätter att försvara den nationella suveräniteten i skattefrågor , vilken den har gjort på ett föredömligt sätt under de senaste åren.

De kommande åren kommer således att bli intensiva på skatteområdet. Det tål att upprepas att det är viktigt att svenska företag, organisationer och regeringen redan nu börjar engagera sig i dessa frågor för att svenska intressen ska främjas.

SKRIVET AVErik Blomquist