Trots lågt momsfel belastas företagen med momskrångel
Som vi tidigare uppmärksammat har svenska företag länge legat i EU-toppen som momsbetalare. EU-kommissionens senaste undersökning av momstappet (VAT-Gap) publicerad i december förra året, visade att Sverige fortsatt är bland de bästa i EU på att få in momsen. Tätt följt av Kroatien som tappade 1 % av sina teoretiska momsintäkter 2019, var Sverige näst bäst där endast 1,4 % gick förlorat.
Sedan 2017 utvärderar Skatteverket årligen storleken och utvecklingen av det totala skattefelet. Likt EU-kommissionen beräknar, utvärderar och analyserar Skatteverket årligen den moms som svenska företag levererar in till staten. Båda måtten bygger på hur stor del av momsen som av olika anledningar inte blir föremål för beskattning. Det kan exempelvis handla om bedrägerier men också insolvens, rena misstag, olika tolkning av regelverket eller ineffektiv administration. Metoderna skiljer sig dock åt, där EU-kommissionen tillskillnad från Skatteverkets beräkningar inkluderar uppbördsförluster och presenterar resultatet som en andel av den teoretiska skatteintäkten, vilket gör att resultaten är svåra att jämföra. Oavsett visar båda mätningar goda siffror för svenska företag. Skatteverkets metod bedömer det totala momsfelet för 2019 till 2,7 % av fastställd skatt, att jämföra med EU-kommissionens VAT-Gap rapport som visar 1,4 % av teoretisk momsintäkt.
Trots denna glädjande statistik har knappast lagstiftaren eller Skatteverket underlättat för företagen att göra rätt. Företagen belastas idag av ett komplext, föråldrat och administrativt tungt momsregelverk och för att svenska företag fortsatt ska ligga i topp måste momsreglerna bli enklare och bättre. Det är på tiden att Sverige nyttjar de stora förenklingsmöjligheter som finns på både nationell och EU-nivå.
Momsbloggar 2022: Momsundantag gör vården dyrare & minskar tillgången – tvärtemot syftet, Uteblivna förenklingar blir en ond spiral, Sluta skyll på EU – momsdirektivet har 100 möjligheter, Visar Polen & Frankrike vägen kring finansmomsen?, Förslag till ny momslag - blev det svårt att förenkla?.
Sverige behöver många skattereformer och framför allt rätt skattereformer
Det är återigen populärt att efterlysa en stor skattereform.
Systemet för finansiell rapportering ska ses över
Regeringen har gett ett antal myndigheter i uppdrag att göra en översyn av systemet för företagens finansiella rapportering och föreslå åtgärder för att förstärka kvaliteten i den information som rapporteras. Arbetet ska ledas av Bolagsverket och övriga deltagande myndigheter är Bokföringsnämnden, E...
Skatteverket och Naturvårdsverket har rätt – dumpa avfallsskatten

Svenskt Näringsliv har under lång tid drivit frågan om att miljöpolitiken behöver vara träffsäker, teknikneutral och samhällsekonomiskt effektiv.[1] Ambitionen att minska miljöpåverkan måste vara hög men det måste också kraven på att de styrmedel som används faktiskt fungerar. Därför är det välkomme...
Staten synliggör skatten på arbete - alla företag borde följa efter
Äntligen blir det verklighet av något som egentligen borde vara en självklarhet. Från och med 1 juli kommer statliga myndigheter synliggöra skatten på arbete genom att redovisa arbetsgivaravgiften på de anställdas lönebesked. Kanske kan detta ses som en liten reform, men den är väl så viktig.
EU:s DAC-recast: En välkommen men alltför försiktig reform
Den 24 juni presenterade EU-kommissionen sitt länge väntade förslag på en fullständig omarbetning av DAC-direktivet – det regelverk som styr informationsutbytet i skattefrågor inom unionen. Förslaget utlovar förenkling och minskad administrativ börda. Men räcker det? Svaret, för den som följt debatt...
Tax Omnibus – välkomna förenklingar, men kommer medlemsstaterna leverera?
Som utlovat presenterade EU-kommissionen den 24 juni sin Tax Omnibus – ett omfattande paket med förslag till förenklingar på skatteområdet. Förslaget markerar ett välkommet fokusskifte i EU:s skattepolitik. Samma dag presenterades även ett förslag till omarbetning av DAC-direktivet, det sk DAC-recas...
