
Trots lågt momsfel belastas företagen med momskrångel
Som vi tidigare uppmärksammat har svenska företag länge legat i EU-toppen som momsbetalare. EU-kommissionens senaste undersökning av momstappet (VAT-Gap) publicerad i december förra året, visade att Sverige fortsatt är bland de bästa i EU på att få in momsen. Tätt följt av Kroatien som tappade 1 % av sina teoretiska momsintäkter 2019, var Sverige näst bäst där endast 1,4 % gick förlorat.
Sedan 2017 utvärderar Skatteverket årligen storleken och utvecklingen av det totala skattefelet. Likt EU-kommissionen beräknar, utvärderar och analyserar Skatteverket årligen den moms som svenska företag levererar in till staten. Båda måtten bygger på hur stor del av momsen som av olika anledningar inte blir föremål för beskattning. Det kan exempelvis handla om bedrägerier men också insolvens, rena misstag, olika tolkning av regelverket eller ineffektiv administration. Metoderna skiljer sig dock åt, där EU-kommissionen tillskillnad från Skatteverkets beräkningar inkluderar uppbördsförluster och presenterar resultatet som en andel av den teoretiska skatteintäkten, vilket gör att resultaten är svåra att jämföra. Oavsett visar båda mätningar goda siffror för svenska företag. Skatteverkets metod bedömer det totala momsfelet för 2019 till 2,7 % av fastställd skatt, att jämföra med EU-kommissionens VAT-Gap rapport som visar 1,4 % av teoretisk momsintäkt.
Trots denna glädjande statistik har knappast lagstiftaren eller Skatteverket underlättat för företagen att göra rätt. Företagen belastas idag av ett komplext, föråldrat och administrativt tungt momsregelverk och för att svenska företag fortsatt ska ligga i topp måste momsreglerna bli enklare och bättre. Det är på tiden att Sverige nyttjar de stora förenklingsmöjligheter som finns på både nationell och EU-nivå.
Momsbloggar 2022: Momsundantag gör vården dyrare & minskar tillgången – tvärtemot syftet, Uteblivna förenklingar blir en ond spiral, Sluta skyll på EU – momsdirektivet har 100 möjligheter, Visar Polen & Frankrike vägen kring finansmomsen?, Förslag till ny momslag - blev det svårt att förenkla?.
Avskaffade ägarskatter fick större positiva effekter än väntat

”Miljardärsskatten” har blivit en het fråga i årets valdebatt. Det handlar om en svensk variant av den franske ekonomen Gabriel Zucmans idé om en förmögenhetsskatt på dollar- eller euromiljardärers tillgångar. I svensk utformning riktas utkasten till förslag mot både miljardärer i kronor och dollar....
Välkommen översyn av beskattningen av styrelsearvoden

Regeringens utredning om beskattningen av styrelsearvoden är ett välkommet initiativ. Frågan har aktualiserats mot bakgrund av en rättsutveckling som försvårat för företag att anlita styrelsekompetens på ett modernt och affärsmässigt sätt.
Skattefrågor till Anders Ekegren
Skattefrågan fortsätter samtala med riksdagsledamöter och denna gång har turen kommit till Anders Ekegren som är skattepolitisk talesperson för Liberalerna. I podden förklarar han varför den statliga inkomstskatten bör halveras. En annan viktig valfråga för Liberalerna är höjd gräns för sparande i I...
Skattefrågor till Helena Vilhelmsson
Nytt avsnitt av podden Skattefrågan där Helena Vilhelmsson, riksdagsledamot från Centerpartiet, berättar om sin syn på vilka skattefrågor som är viktigast i valrörelsen. Som ledamot av skatteutskottet har Helena haft tillfälle att fundera en hel del på vad som utmärker en bra skattereform. Vi får ve...
Låt växande företag växa i Sverige

Sverige har goda förutsättningar att vara ett ledande land för startups och scale-ups. Stockholm är redan en av Europas starkaste startup-hubbar, med över 250 miljarder kronor i riskkapitalinvesteringar mellan 2020 och 2024 och en unicorn-täthet i världsklass. Men den positionen kan inte tas för giv...
Välkommet nytt FoU-incitament – nu gäller det att hålla i nivån

Sverige behöver fler investeringar i forskning och utveckling. Därför är det glädjande att regeringen nu går vidare med förslaget om ett nytt skatteincitament som kan stärka företagens drivkrafter att lägga mer FoU-verksamhet här, skriver skattejuristen Katarina Bartels i ett blogginlägg.