Utredning föreslår kraftigt skärpta skattetillägg
Nu har utredaren för Utredningen om beräkning av skattetillägg lämnat betänkandet ”Beräkning av skattetillägg – en översyn av reglerna” SOU 2017:94 till regeringen. Förslagen innehåller flera kraftiga straffskärpningar, särskilt för aktiebolag. Om förslagen genomförs blir sanktionen nästan tredubblad för aktiebolag. Den effektiva straffsatsen ökar från dagens knappa 9 procent till som mest 25 procent. Systemet bygger fortfarande på ett i princip strikt ansvar för företag och enskilda.
Förslagen ökar riskerna för skattebetalare. Vid utformningen tycks ambitionerna att öka skattetilläggens allmänpreventiva effekt ha trängt undan den del av uppdraget som avser att öka legitimitet och rättvisa. Samtidigt har utredningen försuttit ett tillfälle att förenkla och öka rättssäkerheten.
Enligt dagens regler beräknas skattetillägget på skatten på det oriktiga beloppet, normalt 40 procent av skatten på det felande beloppet. För aktiebolag som har 22 procent skattesats blir skattetillägget effektivt 8,8 procent (=40% x 22%) på underliggande belopp. Utredaren föreslår att skattetillägg vid inkomstbeskattning ska beräknas på den felande inkomsten i stället för skatten på inkomsten. I underskottsfall föreslås skattetillägg beräknas på hela beloppet. Det nya sättet att beräkna skattetillägg vid inkomstbeskattningen innebär förenklingar vid beräkningen.
Vid inkomstbeskattningen föreslås en grundnivå på 15 procent av det undanhållna beloppet eller underskottet. Samtidigt införs en förhöjd nivå för vissa fall, avsedd att förstärka skattetilläggets allmänpreventiva effekt. Skattetillägget ska enligt förslaget höjas till 25 procent för ett stort belopp (över 20 prisbasbelopp, ca 900 000 kr) eller upprepad oriktig uppgift. Om det gäller fel inom moms är skattetillägget idag 20 procent av skatten. För moms och punktskatter behålls samma beräkningssätt som idag och samma grundnivå, 20 procent samt att den högre nivån blir 27 procent av den felande skatten.
Utredningens uppdrag var att förstärka skattetilläggets allmänpreventiva effekt och samtidigt göra systemet mer legitimt och rättvist. Utanför mandatet låg viktiga delar som tillämpningsområdet och förutsättningarna för att ta ut skattetillägg, liksom befrielsereglerna.
Systemet med en grundnivå och en förhöjd nivå på avgiftstillägg finns även i Norge och Finland. Men där kan den förhöjda nivån enbart användas om den oriktiga uppgiften har lämnats av uppsåt eller grov oaktsamhet. För svensk del föreslås systemet dock utan någon uppmjukning av det i princip strikta ansvar som gäller idag.
Utredaren konstaterar att den absoluta majoriteten av alla uppgiftsskyldiga lämnar rätt uppgifter till Skatteverket. Det är bara några promille av alla aktiebolag som fått skattetillägg vid inkomstbeskattning respektive moms och punktskatter. Ändå innebär de nya reglerna i värsta fall nära en tredubbling av den effektiva straffsatsen för aktiebolag jämfört med dagens regler! Förslaget borde ha kalibrerats för att undvika sådana effekter.
Moms är bland de områden som vållar företagen störst svårigheter och regelbörda, trots att det inte är en företagsskatt utan en skatt som ska bäras av konsumenten. Dessvärre är momsreglerna både svårbedömda och måste hanteras rätt i företagens löpande arbete, samtidigt som såväl bemanning som kompetensen hos Skatteverket brister. Mekaniskt verkande regler om förhöjt skattetillägg kan då inte uppfattas som legitima och rättvisa.
De allra flesta företag och enskilda gör sitt bästa för att lämna riktiga uppgifter vid beskattningen, men kan drabbas av mycket hårda straff om de misslyckas. Uppgiftskraven i skattereglerna måste balanseras av enklare regler och höga rättssäkerhetskrav. För korrekta uppgifter och ett system som stämmer med det allmänna rättsmedvetandet räcker det inte att fokusera på åtgärder för kontroll och repression. Därför brådskar det med en översyn av förutsättningarna för att ta ut skattetillägg liksom av befrielsereglerna.
Införandet och utvecklingen av RUT- och ROT-avdrag helt förändrat dessa branscher och skapat tiotusentals nya, vita jobb. I ett bredare perspektiv har dessa reformer haft stor betydelse för att kraftigt minska allmänhetens acceptans för svartjobb under det senaste decenniet. En lärdom kan vara att positiva åtgärder kan få stort genomslag och förstärka den sociala normen kring korrekta skatteuppgifter, vilket kan ha väl så stor effekt för att förstärka allmänpreventionen som skärpta regler om skattetillägg.
Nu har regeringen fått utredningen på sitt bord. Om den sänds på remiss torde den bli föremål för allvarlig kritik. Det är angeläget att regelverket blir enklare och kan uppfattas som mer legitimt.
SKRIVET AVRichard Hellenius
