Vikten av kostnadsdelning utan internmoms

Nu är Almedalen igång och frågan om internmomsen som sätter krokben för civilsamhället diskuteras 5/7 2022 kl. 15. Vad handlar denna fråga egentligen om? Jo, idag uppstår problem när flera föreningar inte kan dela på exempelvis ett kansli utan att det uppstår krav på en momsregistrering och extra momskostnader. Detta trots att EU-regler finns för att undvika sådana problem. I svensk momslag har regeln införts så snävt att den, i det närmaste, är otillämpbar. Det är konkurrensvillkorets utformning som är problemet. Såväl näringsliv, föreningsliv som Skatteverket och Högsta förvaltningsdomstolen har identifierat denna brist. Svenskt Näringsliv skickade in en kartläggning och ett lagändringsförslag 2019 där den danska momslagen används som en bra och praktisk förebild för en förändring.

Värt att påpeka är att ideella föreningar normalt inte är skattskyldiga till moms och inte heller kan göra momsavdrag på sina inköp utan får, precis som en konsument, bära momsen som kostnad. Möjligheten i EU-direktivet förändrar inte detta faktum utan inriktar sig på att undanta från moms egenproducerade tjänster när t.ex. kanslipersonal delas av olika föreningar så att samverkan inte medför en ökad momskostnad med 25 % eller krav på registrering och redovisning av moms.

En del har hänt på senare tid. I arbetet med att ta fram den nya momslagen gjordes anpassningar av regeln så att den närmar sig EU-direktivet vilket är mycket positivt. Problemet är att författningskommentaren till paragrafen uttrycker att någon ändring i sak inte är avsedd vilket motverkar önskad positiva förändring. Ett riksdagsseminarium hölls i våras och därefter har ett enigt skatteutskott i ett tillkännagivande påtalat att regeringen måste åtgärda internmomsen. Riksdagsåret avslutades också med en interpellationsdebatt på samma ämne.

Riksidrottsförbundet med flera organisationer har i ett flertal möten efterfrågat besked om hur regeringen avser gå vidare med riksdagens begäran, men utan klara svar. Internmomsen återfinns även som en huvudfråga i den kartläggning som görs av NOD (Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället). I Almedalen diskuterar CIVOS, NOD och Studieförbunden hur internmomsen sätter krokben för civilsamhället (5/7 kl. 15).

Varför duckar regeringen för de nödvändiga momsförenklingar som kan göras utan kostnad och där omfattande kartläggningar redan finns presenterade? Varför utnyttjas inte de över 100 möjligheterna i EU:s momsdirektiv och som kan göra att reglerna funkar bättre både för föreningsliv, näringsliv och konsumenter? Istället för att diskutera ”en stor skattereform” borde regeringen agera på de momsreformer som snabbt kan genomföras och där förutsättningar finns till politisk enighet. Ändrad lokalhyresmoms och importmoms med en samsyn mellan Skatteverket och flertal organisationer och internmomsen där även skatteutskottet står enigt. Hur länge ska vi vänta på att politiken ska leverera förändringar som faktiskt gör skillnad?