Gör kostnadsdelning möjlig för internmoms
Kan två eller flera föreningar dela på resurser genom kanslisamverkan utan administrativa pålagor som momsregistrering och extra momskostnader? Det har visat sig svårt trots att EU-regler ger stöd för sådana behov. Aktörer inom ideella sfären t.ex. branschföreningar och förbund behöver kunna samverka och kostnadsdela. Vid ett PwC-seminarium i Almedalen i somras påtalades detta behov även av Riksidrottsförbundet, Svenska Kyrkan och Studieförbunden.
Svenskt Näringsliv föreslår i ett lagändringsförslag att momsmässig kostnadsdelning görs möjligt. Grant Thornton har i en rapport kartlagt problem, behov, gällande svensk och EU-rätt samt utformat ett förslag till ny lagtext. Av denna rapport framgår att stöd finns i EU-rätten men att en översyn behövs av 3 kap. 23 a § mervärdesskattelagen. Motsvarande regel i EU:s momsdirektiv finns i artikel 132.1 f. Den svenska undantagsregeln tillämpas i dagsläget i det närmaste inte alls. Anledningen är en för snäv implementering av direktivbestämmelsen och en begränsad tillämpning. Både Skatteverket och Högsta förvaltningsdomstolen har också identifierat denna problematik.
Det svenska undantaget skulle, rätt utformat, kunna komplettera andra momsregler för att förhindra att en momsregistrering och momsdebitering måste ske på grund av vidarefakturering och kostnadsdelning. Behov av olika åtgärder för att hålla små aktörer utanför momssystemet återfinns även i EU:s momsreform. Skälet är att momsens fullgörandekostnader slår hårdare mot små aktörer än mot stora (SKV 2006:3).
Aktörer inom ideella sfären är normalt inte skattskyldiga till moms och kan inte göra momsavdrag på sina inköp utan måste, precis som en konsument, bära momsen som kostnad. Det aktuella förslaget förändrar inte detta faktum utan inriktar sig på att undanta från moms egenproducerade tjänster när t.ex. kanslipersonal delas av olika föreningar. I dagsläget har aktörer inom den ideella sfären svårigheter att bygga upp egna kanslier med all den kompetens som krävs för att följa gällande regelverk och utföra föreningens administration. Oavsett om föreningen är liten eller stor är kraven desamma och det är nödvändigt med kanslisamverkan i olika omfattning. Det momsmässiga problemet med sådan samverkan är att den orsakar en ökad momskostnad med 25 % och administrativa krav med momsregistrering och momsredovisning. I praktiken blir det därför ofta omöjligt att kostnadsdela.
Befintligt undantag i momslagen är i sin nuvarande utformning, i stort sett, verkningslöst trots att så stora behov finns. Momslagen måste ändras och en utgångspunkt för ett sådan arbete kan vara förslaget i Grant Thorntons rapport. Detta förslag har utgått från direktivet samt tagit inspiration från den danska utformningen av motsvarande regel.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”

I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
